Carl Larsson-gården: Karin och Carls hem i Sundborn och stilen de skapade

2 oktober 2026Av Karl Eriksson

Carl Larsson-gården i Sundborn är ett av Sveriges mest kända hem. Carl och Karin Larsson tog över den lilla timmerstugan Lilla Hyttnäs 1888 och byggde om den i omgångar. Hemmet spreds över världen genom Carls akvareller och boken Ett hem från 1899. Karin stod för mycket av det vi i dag kallar Carl Larsson-stil.

Här får du gårdens historia i årtal, en genomgång av rummen och Karin Larssons textilier och möbler. Du får också veta hur boken Ett hem förde ut stilen, var akvarellerna finns i dag och hur du kan använda färgerna och materialen hemma. Där källorna är oense redovisar vi båda uppgifterna. Carls liv och konst får bara det utrymme som behövs för att förstå hemmet.

Carl Larsson-gården i korthet

Gården heter Lilla Hyttnäs och ligger i Sundborn i Falu kommun i Dalarna.
Karins far Adolf Bergöö köpte gården 1875. Carl och Karin tog över den 1888.
Familjen bosatte sig permanent i Sundborn 1901.
Boken Ett hem kom 1899 med 26 akvareller från hemmet.
Carl och Karin Larssons släktförening bildades 1946 och driver gården än i dag.
Gården blev byggnadsminne 1966 och visas bara med guide.

Innehåll

Lilla Hyttnäs: från timmerstuga till konstnärshem
Carl och Karin: paret bakom hemmet
Rummen på Carl Larsson-gården
Karin Larsson som inredare och textilkonstnär
Ett hem 1899: boken som spred stilen
Vad kännetecknar Carl Larsson-stilen?
Inred i Carl Larsson-stil rum för rum
Besöka Carl Larsson-gården
När källorna säger olika
Källor

Lilla Hyttnäs: från timmerstuga till konstnärshem

Huset som i dag kallas Carl Larsson-gården började som en enkel timmerstuga, byggd 1837 enligt den engelskspråkiga Wikipedia-artikeln om gården. Den ligger i Sundborn, en liten ort i Falu kommun i Dalarna.

Gården kom in i Karins släkt 1875. Karins far, köpmannen Adolf Bergöö, köpte den åt sin mor som var änka. Den skulle också bli hem åt hans systrar Ulla och Maria. När fastern Ulla dog 1888 och Maria flyttade ut tog Carl och Karin över stugan. Gårdens egen historik berättar att villkoret var att paret satte in en summa motsvarande gårdens värde på barnens sparbanksböcker.

Från sommarstuga till permanent hem

Under första delen av 1890-talet började förvandlingen. Carl och Karin byggde till, målade om och gjorde stugan till sin egen. Familjen använde gården som sommarbostad i flera år. Först 1901 bosatte de sig i Sundborn på heltid.

Den stora ateljén invigdes 1899. Den byggdes i vinkel mot det gamla huset, med spritputsad ljusbeige fasad och plåttak. Gården beskriver den som en av Skandinaviens största ateljéer, specialbyggd för att Carl skulle kunna måla stora väggmålningar. Ateljén blev husets största rum.

År 1912 flyttades en bergsmansstuga från Aspeboda till gården. Den har tak- och väggmålningar från 1742. Byggfabriken skriver att de stora ombyggnaderna var klara 1912 och att huset då hade fått den karaktär det har i dag.

Tidslinjen visar gårdens viktigaste år, från stugan 1837 till byggnadsminnet 1966. Avstånden mellan åren är inte skalenliga och 1888 är året då Carl och Karin tog över gården.

Efter Carl och Karin

Efter Carls död i januari 1919 och Karins i februari 1928 stod huset kvar i familjens ägo. Barnen bildade Carl och Karin Larssons släktförening 1946 för att förvalta gården som museum. Samma år började allmänheten släppas in. Gården blev byggnadsminne 1966 och trädgården återställdes 2014 till hur den såg ut på familjens tid.

Carl och Karin: paret bakom hemmet

Carl Larsson föddes den 28 maj 1853 i Gamla stan i Stockholm och växte upp i ett fattigt hem. Han studerade vid Konstakademien 1866-1876, försörjde sig tidigt som illustratör och reste 1877 till Paris.

Karin Bergöö föddes den 3 oktober 1859 i Örebro. Hon gick på Slöjdskolan i Stockholm, antogs till Konstakademien 1877 och studerade sedan vid Académie Colarossi i Paris. De två möttes 1882 i den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing söder om Paris och gifte sig 1883.

Paret fick åtta barn: Suzanne (1884-1958), Ulf (1887-1905), Pontus (1888-1984), Lisbeth (1891-1979), Brita (1893-1982), Mats (1894-1895), Kersti (1896-1975) och Esbjörn (1900-1937). Barnen är med i nästan alla bilder från hemmet. Efter Suzannes födelse 1884 slutade Karin måla. I stället lade hon sin kraft på hemmet, textilierna och kläderna.

Carls monumentalmåleri

Parallellt med bilderna från hemmet arbetade Carl med stora uppdrag. Han målade freskerna i Nationalmuseums nedre trapphus 1896. Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 sattes upp i museets övre trapphus den 28 januari 1908. Det är den stora ateljén i Sundborn som gjorde de här formaten möjliga.

Midvinterblot, 640 × 1360 cm, blev hans mest omstridda verk. Oljeversionen var klar 1915 men museet ville inte ha den. Den såldes på Sotheby’s i London 1987 till en japansk samlare och köptes till slut av Nationalmuseum 1997, där den hänger på den plats Carl tänkt sig. Carl Larsson dog i Falun den 22 januari 1919.

Rummen på Carl Larsson-gården

Gården visar fjorton rum med var sin färgskala och många går att känna igen från akvarellerna. Beskrivningarna nedan bygger på gårdens egen genomgång av rummen och på Alcros färghistoriska text om Karin Larsson.

Matsalen. Rött, grönt och gult. Alcro beskriver panelen som grön och möblerna som ljust orangeröda, en djärv kombination för sin tid.
Förmaket. Blått och vitt med pelargoner i fönstren och takdetaljer som Carl målade. Alcro kallar rummet blomsterrummet och beskriver en gustaviansk stil med pasteller och randiga och rutiga textilier.
Carls sovrum. Draperier med Karins broderier och bokhyllor längs väggarna.
Karins och barnens sovrum. Små sängar målade i modigt grönt.
Läsrummet. Böcker täcker väggarna. Carl kallade rummet en helgedom.
Gammelrummet. Gästrummet med blå stolar och dynor som Karin vävde. Gästernas namn står skrivna på dörrarna.
Verkstaden. Carls första ateljé som senare blev Karins, med vävstol, symaskin och många fönster.
Den stora ateljén. Höga fönster och ekpanel från 1600-talet på västra väggen. Gården beskriver färgerna som orangerött och grönt. Alcro nämner det gröna innertaket och de orange detaljerna.

Bergsmansstugan, duvslaget och Suzannes rum hör också till visningen. Matsalsbordet står ofta dukat med blommor från trädgården, som om familjen just skulle sätta sig.

Karin Larsson som inredare och textilkonstnär

Nationalmuseum skriver att det framför allt var Karin som stod för nyskapandet och utformningen av hemmets interiör. Carl målade det hon skapade. Hon färgsatte rummen, ritade möbler, vävde och broderade textilier och sydde familjens kläder.

Under lång tid stod hon i skuggan av sin man och hennes internationella genombrott kom först 1997, med den stora utställningen om paret på Victoria and Albert Museum i London. Sedan dess ses hon som en pionjär inom svensk inredning och textilkonst.

Textilierna

Karin arbetade med vävning, broderi, stickning, virkning, knyppling och sömnad. På gården finns flera namngivna verk:

Pegasus. Gobeläng.
De fyra elementen. Gobeläng.
Kärlekens ros. Draperi.
Sundbornsfilten. Filt vävd för hemmet.
Solroskudden. Kudde med solrosmotiv.
Skynket. Broderat skynke med röda cirklar och pilar.
Stolsitsarna. Minimalistisk rölakan.

Hennes mönster var ofta abstrakta. Hon tog intryck av svensk folkkonst, japanska träsnitt och den engelska Arts and Crafts-rörelsen kring William Morris. I svartvitt linne tolkade hon japanska motiv och stiliserade växter på ett sätt som var långt före sin tid. Byggfabriken lyfter fram en broderad duk, Släktträdet, med cirkel- och triangelsymboler.

Möblerna och karinförklädet

Karin ritade möbler som gården visar än i dag. Mest kända är gungstolen och blomstertrappan, en praktisk trappa för krukväxter. Blomsterhyllan i skrivhörnan och platsbyggda soffor, sängar och bokhyllor hör till samma tänkande. Möblerna skulle fungera för en stor familj och passa just det rummet.

Hon ritade också det så kallade karinförklädet, ett praktiskt förkläde som familjen bar i Sundborn. Klädseln hörde till helheten, precis som gardinerna och sitsarna.

Ett hem 1899: boken som spred stilen

Carl målade en serie akvareller av hemmet i Sundborn, enligt Nationalmuseums tidslinje 1895. Serien visades på Stockholmsutställningen 1897 och kom i bokform 1899 som Ett hem, med 26 akvareller.

Bilderna visar interiören, trädgården och familjens vardag. Boken presenterades som en förebild för hur ett hem kunde se ut. Nationalmuseum köpte hela serien 1900. Akvarellerna ingår fortfarande i museets samling.

Ett exempel är Frukost under stora björken, 32 × 43 cm, med inventarienummer NMB 279. Blomsterfönstret och Läthörnet ur samma serie hör till de mest kända bilderna. De visar ljusa rum, blommor i fönstren och möbler som används.

Rätt tid för idéerna

Idéerna låg i tiden. Boken kom samma år som Ellen Key skrev sin uppsats Skönhet för alla, som förespråkade nya och ljusa hem. Nationalmuseum beskriver hur Larssons hem kombinerade modernitet och nordisk tradition. Influenserna kom från Storbritannien, Skottland och Japan.

Carl fortsatte med fler böcker om familjen: De mina (1895), Larssons (1902), Spadarfvet (1906), Åt solsidan (1910) och Andras barn (1913). Självbiografin Jag gavs ut 1931, efter hans död. Genom böckerna blev Lilla Hyttnäs känt långt utanför Sverige.

Vad kännetecknar Carl Larsson-stilen?

Som en reaktion mot de mörka, tunga hemmen under senare delen av 1800-talet valde Karin ljus, enkla former och möbler som tålde barn. Nationalmuseum skriver att praktiska ändamål styrde inredningen men att möbler och föremål skulle samspela.

Ljus. Ljusa väggar, stora fönster och gardiner som släpper in dagsljuset.
Djärva kontraster. Rött, grönt, gult och blått sida vid sida, till exempel grön panel mot orangeröda möbler.
Handvävda textilier. Randiga och rutiga mönster, rölakan, linne och broderier.
Blandade epoker. Gustavianska möbler, allmoge och nyritade möbler i samma rum.
Växter. Pelargoner i fönstren och blomstertrappor för krukväxter.
Barnen i centrum. Rummen är gjorda för att leva i, inte för att visas upp.

Engelska Tapetmagasinet beskriver en färgskala med starka röda, gröna, gula, blå, orange och rosa toner i kontrast mot varandra. Byggfabriken sammanfattar grunden som vitt, rött och grönt, med möbler som målats om i de färgerna. Båda beskrivningarna stämmer med gårdens egna rumsbeskrivningar.

Inred i Carl Larsson-stil rum för rum

Välj ett rum för att se vilka färger och material som finns i originalet på Lilla Hyttnäs, enligt gården och Alcro. Förslagen för ditt eget hem är redaktionens tolkning.

Original: grön panel och ljust orangeröda möbler, med rött, grönt och gult. Gör så här: måla en panel eller ett skåp grönt och välj stolar i en varm röd ton. Duka med blommor från trädgården.

Original: blått och vitt, gustavianska pasteller, randiga och rutiga textilier och pelargoner i fönstren. Gör så här: vitt eller ljusblått på väggarna, randiga gardiner eller dynor och en rad pelargoner på fönsterbänken.

Original: grönt innertak och orange detaljer, ekpanel och höga fönster. Gör så här: låt en stark färg ta taket eller en list i ett arbetsrum och håll väggarna ljusa så att dagsljuset får plats.

Original: sängar målade i modigt grönt och draperier med broderier. Gör så här: måla en gammal säng eller byrå grön och häng ett broderat eller handvävt draperi vid sängen.

Original: blå stolar med vävda dynor och gästernas namn på dörrarna. Gör så här: blå målade stolar med dynor i rölakan eller randigt tyg. En personlig detalj på dörren ger rummet historia.

Original: gobelänger, rölakan, broderier och linne i abstrakta och japanskt inspirerade mönster. Gör så här: välj handvävda eller enkla geometriska textilier, gärna ränder, rutor eller svartvitt linne.

Flikarna beskriver originalrummen utifrån källorna och ger redaktionens förslag på hur idén kan föras över till ett nutida hem. Några exakta färgkoder har gården inte publicerat, så välj nyanser efter ditt eget ljus.

Checklista för Larsson-känsla hemma

Bocka av det som stämmer för ditt rum. Räkningen längst ned visar hur många punkter du fyllt i. Inget sparas.

Väggarna är ljusa och fönstren fria från tunga gardiner

Minst en möbel är målad i grönt, rött eller blått

Rummet har en tydlig färgkontrast, till exempel grönt mot orangerött

Det finns randiga eller rutiga textilier

Minst en textil är handvävd eller broderad

Pelargoner eller andra krukväxter står i fönstret

Gamla och nya möbler blandas

Rummet är gjort för att användas av hela familjen

Stilen bygger på helheten. Ett par punkter räcker långt.

Möbler och material att leta efter

Gustavianska stolar, allmogemöbler och enkla målade skåp passar in, eftersom Karin själv blandade epoker. Leta efter trämöbler som går att måla om. Linne, ull och rölakan ligger nära originalen. Tavlor är en självklar del av stilen. Carl Larssons verk är fria att återge eftersom han dog för mer än 70 år sedan, men fotografier av verken kan ha egna licenser.

Besöka Carl Larsson-gården

Gården ligger i Sundborn i Falu kommun i Dalarna och ägs och drivs av Carl och Karin Larssons släktförening. Lilla Hyttnäs är över hundra år gammalt och visas bara med guide, året runt.

Förutom huset kan du se trädgården, som restaurerades 2014 efter hur den såg ut på familjens tid. Bergsmansstugan från Aspeboda med sina målningar från 1742 hör till anläggningen. Karin Larsson ligger begravd på Sundborns kyrkogård enligt SKBL.

Vill du se akvarellerna ur Ett hem finns serien på Nationalmuseum i Stockholm. Där hänger också freskerna i trapphuset, Gustav Vasas intåg och Midvinterblot. Kombinerar du ett besök i Sundborn med Nationalmuseum ser du både hemmet och bilderna som gjorde det känt.

När källorna säger olika

Årtalen kring Lilla Hyttnäs återges olika. Här är de viktigaste skillnaderna vi hittat.

Flytten till Sundborn. Gården anger att paret tog över 1888. Nationalmuseums tidslinje skriver att familjen flyttade dit sommaren 1889. Wikipedia skriver att de tillbringade somrarna där från 1889. Gårdens engelska sida anger 1891. Permanent bosatta blev de 1901 enligt gården och Wikipedia.
Bröllopet. Gården och Wikipedias artikel om Karin anger 1883 i Stockholm. Wikipedias artikel om Carl skriver 1883 i Grez-sur-Loing.
Karins dödsdag. SKBL anger den 17 februari 1928. Gården och Wikipedia anger den 18 februari 1928.
Karin i Paris. Gården anger att hon började vid Académie Colarossi 1881. SKBL anger 1882.
Ett hem. Alcro skriver att första utgåvan kom 1897. Nationalmuseum, SO-rummet och Wikipedia anger 1899, medan 1897 är året då akvarellerna visades på Stockholmsutställningen.
Öppnandet. Gården skriver att huset öppnades för allmänheten under 1940-talet. Wikipedia och tidningen Land anger 1946.

Källor

Vanliga frågor om Carl Larsson-gården

Var ligger Carl Larsson-gården?

Gården Lilla Hyttnäs ligger i Sundborn i Falu kommun i Dalarna. Den ägs och drivs av Carl och Karin Larssons släktförening.

När flyttade Carl och Karin Larsson till Sundborn?

De tog över gården 1888 och använde den som sommarbostad i flera år. Permanent bosatta i Sundborn blev de 1901.

Vem inredde Carl Larsson-gården?

Framför allt Karin Larsson. Hon färgsatte rummen, ritade möbler och vävde och broderade textilierna, medan Carl målade hemmet.

När öppnades Carl Larsson-gården för allmänheten?

Släktföreningen bildades 1946 och allmänheten har välkomnats sedan dess. Gårdens egen historik anger 1940-talet.

Vad är Ett hem av Carl Larsson?

En bok från 1899 med 26 akvareller av hemmet i Sundborn. Nationalmuseum köpte akvarellerna 1900.

Vilka färger använde Karin Larsson?

Djärva kontraster som grön panel mot ljust orangeröda möbler i matsalen, blått och vitt i förmaket och grönmålade sängar. Grunden var ljusa rum med rött, grönt, gult och blått.

Läs vidare