Julpynt: traditioner, när du pyntar och hur du gör det säkert

Julpynt är en av de äldsta traditionerna i svenska hem. Julgranen kom hit på 1700-talet och adventsstjärnan och den elektriska ljusstaken på 1930-talet. Halmbocken har rötter i medeltidens julspel. Med pyntet följer också brandrisker som ökar varje december.

Här får du historien bakom det vanligaste julpyntet, datumen för när du pyntar och plockar undan och idéer för ett nordiskt julpynt. Du får också råd om levande ljus, julbelysning och energi från Brandskyddsföreningen, Elsäkerhetsverket och Energimyndigheten.

När pyntar man och när plockar man undan?

Advent omfattar de fyra söndagarna före jul och har firats i Sverige sedan medeltiden. Första advent är den fjärde söndagen före juldagen och infaller mellan 27 november och 3 december, då många tänder adventsstjärnan och ljusstaken.

Tjugondag Knut, den 13 januari, avslutar julen enligt Nordiska museet. Seden att julen varar i tjugo dagar går tillbaka åtminstone till 1600-talet. Namnet kommer från den danske hertigen Knut Lavard som mördades 1131. Julgransplundringen med dans kring granen kommer från 1800-talets borgerliga seder och blev en barnfest på 1900-talet.

Svenska kyrkan beskriver kyndelsmäss den 2 februari som slutet på jultiden i kyrkoåret. Vi har inte hittat någon tillförlitlig källa som kopplar den dagen till att plocka undan julpyntet, men den nämns ibland som en senare gräns.

Traditionerna i årtal

Mycket av det som känns som gammalt julpynt är yngre än man tror. Tidslinjen visar när några av de vanligaste inslagen kom till Sverige.

Julgranen

Den första kända julgranen i Sverige stod hos familjen Wrede-Sparre på Stora Sundby i Södermanland 1741. Den hade små ljus, saffransbröd och äpplen. Källorna är oense om när granen blev vanlig. Skogssverige skriver senare hälften av 1800-talet, medan Nordiska museets expert menar att det stora genombrottet kom först efter andra världskriget.

Adventsstjärnan och ljusstaken

Adventsstjärnan kommer från Herrnhut i Tyskland på 1880-talet. Enligt Nordiska museet är ordet adventsstjärna belagt i svenskan från 1923 och stjärnan blev populär på 1930- och 1940-talen. Kulturen i Lund skriver att importen från Tyskland började 1934. Samma källa uppger att Erling Persson, som senare grundade H&M, lanserade den sjuuddiga stjärnan Tindra Kristall 1941.

Den elektriska adventsljusstaken byggdes 1934 av Oskar Andersson på Philips i Göteborg, av returnerade elektriska julgransljus i en ljusstake av trä. Källorna anger olika år för lanseringen: Fagerhult skriver 1937 och Kulturen 1939, medan Tekniska museet anger att tillverkningen godkändes 1937 och kom i gång 1939.

Julbocken och Gävlebocken

Julbocken har sitt ursprung i medeltida tyska julspel där Sankt Nikolaus uppträdde med en get. I slutet av 1800-talet var det julbocken som delade ut julklapparna, innan tomten tog över under 1900-talet. Gävlebocken restes första gången den 1 december 1966 och är i dag 10 meter hög.

Tomten, krubban och Lucia

Jultomten tog form i slutet av 1800-talet ur den gamla gårdstomten. Jenny Nyström illustrerade Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr på julafton 1875. Den första julkrubban i en svensk kyrka ställdes upp i Händene kyrka nära Skara på juldagen 1886. Seden med krubbor kom från Tyskland och Italien under 1800-talet.

Lucia den 13 december har en längre historia. Nordiska museet beskriver den första dokumenterade vitklädda lucian från 1764 och den första kända lucian med ljus i håret på 1820-talet. Seden spreds brett på 1950-talet.

Det klassiska julpyntet

Ålands museum räknar upp julgranskulor, halmbock, halmhimmel och flaggspel som klassiskt julpynt. Mycket av det går att använda år efter år. Det äldre pyntet har ofta ett värde som nytt pynt saknar.

Glaskulor, halmfigurer, pappersstjärnor och tygtomtar är lätta att blanda. Ett sammanhållet intryck får du genom att välja två eller tre färger och hålla dig till dem i hela rummet.

Nordiskt julpynt

Något officiellt nordiskt julpynt finns inte, men de material som museerna beskriver ger en god grund. Halm, ljus, äpplen, granris och textilier har använts i svenska hem i flera hundra år.

Museum Halland beskriver seden att dra stugan, där väggarna kläddes med vävda textilier och målade bonader till julen mellan omkring 1750 och 1850. I stället för gran användes ibland julträd, ställningar av trä eller ståltråd klädda med silke och kräppapper och ljus.

Ett nordiskt julpynt i dag bygger ofta på samma idé: få färger, naturmaterial och mycket ljus. Granris, kottar, torkade apelsinskivor och halm från trädgården kostar lite och kan komposteras efter jul.

Pynta i hela hemmet

• Fönstren. Adventsstjärna och ljusstake syns både inifrån och utifrån.
• Hallen. En krans på dörren och granris i en kruka vid entrén ger första intrycket.
• Köket. Pepparkakor, hyacinter och en löpare på bordet räcker långt.
• Matbordet. Duka med röd och vit textil, granris och ljus i stabila ljusstakar.
• Sovrummet. Ett par ljusslingor med timer och en liten stjärna ger julkänsla utan levande ljus.
• Ute. Granris och rosetter längs staketet eller en ljusslinga i en buske, med belysning märkt för utomhusbruk.

Levande ljus och brand

Brandriskerna ökar kring jul. Enligt Brandskyddsföreningen tar SOS Alarm emot 1 400 samtal om bostadsbränder i december och januari, 20 procent fler än andra månader. Var femte brand under julen börjar i köket. Länsförsäkringar skriver, med hänvisning till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att bränderna i vardagsrummet ofta fördubblas mellan november och december.

• Ljusstakar. Ska vara stabila, av obrännbart material och i rätt storlek för ljusen.
• Ansvar. Brandskyddsföreningens regel är att den som tänder ljusen också släcker dem.
• Avstånd. Håll pynt, gardiner och dukar borta från lågan.
• Värmeljus. Värmeljus tätt ihop kan bli så varma att stearinet tar eld.
• Julgranen. Ha den alltid i vatten, såga ett nytt snitt innan den sätts upp och ha aldrig levande ljus i granen.
• Beredskap. Ha brandfilt eller brandsläckare nära till hands och en brandvarnare som fungerar.

Julbelysning och energi

Elsäkerhetsverket skriver att belysning utomhus ska ha minst kapslingsklass IP44. Produkten ska vara CE-märkt, märkt med 230 V och ha svensk bruksanvisning, tillverkarens adress och IP-klass. Den ska ha en svensk stickpropp, eftersom det inte är tillåtet inom EU att skicka med en adapter i stället.

Gå igenom gamla ljusslingor innan de sätts upp. Kasta slingor med skadade sladdar, spruckna hållare eller glappande kontakter. Brandskyddsföreningen varnar för att en lampa som bara är halvt iskruvad kan orsaka kortslutning och rekommenderar jordfelsbrytare.

LED sparar mycket el. Energimyndigheten skriver att en sjuarmad elljusstake med glödlampor drar 20 W och att samma ljusstake med LED drar en tiondel eller ännu mindre. En timer drar ström även i viloläge och kan på en enda LED-ljusstake dra lika mycket som ljusstaken. Myndigheten rekommenderar 2 000-2 500 kelvin för varmt ljus inomhus.

Checklista före jul

Bocka av det som stämmer. Räkningen längst ned visar hur många punkter som är uppfyllda. Inget sparas.

Källor

• Nordiska museet: Advent
• Nordiska museet: Tjugondag Knut
• Nordiska museet: Lucia
• Nordiska museet: 8 snabba frågor om julen
• Tid och datum: Första advent
• Svenska kyrkan: Kyndelsmäss
• Svenska kyrkan: Första julkrubban stod i Händene
• Skogen: Skogssveriges historia
• Svenska högtider: Vem hade den första julgranen i Sverige?
• Svenska högtider: Hur länge har pepparkakshus funnits i Sverige?
• Kulturen: Adventsprydnader som sprider ljus
• Fagerhult: The electric advent candelabra
• DigitaltMuseum: Elektrisk ljusstake
• Museum Halland: Jultraditioner förr och nu
• Visit Gävle: Gävlebocken
• SO-rummet: Julens historia
• Ålands museum: Pyntat jul förr och i dag
• Brandskyddsföreningen: Julens brandrisker
• Brandskyddsföreningen: Levande ljus
• Brandskyddsföreningen: Levande ljus och belysning
• Länsförsäkringar: Ökning av bränder i vardagsrummet kring jul
• Elsäkerhetsverket: Utomhusjul med rätt belysning
• Energimyndigheten: Sprid ljus i advent på ett hållbart sätt
• Energimyndigheten: Tips för att spara energi i jul

Vanliga frågor om julpynt

När ska man börja julpynta?

Många börjar till första advent, som infaller mellan 27 november och 3 december. År 2026 är första advent den 29 november.

När ska julpyntet tas bort?

Traditionellt på tjugondag Knut den 13 januari, då julen avslutas. Kyndelsmäss den 2 februari avslutar jultiden i kyrkoåret.

När kom julgranen till Sverige?

Den första kända julgranen stod på Stora Sundby i Södermanland 1741. Den blev vanlig först långt senare.

Vem uppfann den elektriska adventsljusstaken?

Oskar Andersson på Philips i Göteborg byggde den 1934. Den började säljas 1937 eller 1939 beroende på källa.

Vilken julbelysning får man ha utomhus?

Belysning som är märkt minst IP44, CE-märkt och avsedd för 230 V, med svensk stickpropp.

Hur mycket el drar en adventsljusstake?

En sjuarmad ljusstake med glödlampor drar 20 W enligt Energimyndigheten. Med LED drar den en tiondel eller mindre.