Adventsljusstake: historien, formen och hur du väljer rätt

Adventsljusstaken i fönstret är en svensk uppfinning. Julen 1934 satte Oskar Andersson, lagerbiträde på Philips i Göteborg, in sju elektriska julgransljus i en ljusstake av trä. Några år senare fanns den i Philips katalog. I dag är staken så självklar i svenska fönster att det är lätt att glömma att den har en upphovsman.

Här får du hela historien från Wicherns adventskrans 1839 till de första serierna. Du får veta varför staken har sju ljus och trappstegsform och vilka svenska tillverkare och formgivare som har präglat den. Sidan går också igenom lampor, spänning, elförbrukning och säkerhet, med en räknare för glödlampor och LED och en checklista inför advent.

Så väljer du adventsljusstake

De flesta stakar i handeln har sju ljus i trappstegsform, men det finns också modeller med fem ljus, stakar i mässing och metall, målat eller obehandlat trä och hopfällbara varianter. Redaktionen tycker att fyra frågor sorterar bort det mesta: hur stort är fönstret, vilket material passar rummet, vilken lamptyp vill du ha och hur ska staken få ström.

• Storlek. Mät fönsterbänkens djup och bredd innan du köper. Philips stake från 1939 var 480 mm bred men bara 60 mm djup. Det är fortfarande en bra måttstock för ett vanligt fönster.
• Material. Trä passar allmoge, lantligt och skandinaviskt. Mässing och metall ger ett stramare uttryck som passar funkis och minimalism.
• Antal armar. Sju armar är den klassiska formen. En femarmad stake tar andra lampor, så köp reservlampor som passar just din modell.
• LED eller glöd. LED drar en tiondel av glödlampans el eller mindre. Glödlampor ger det äldre, varmare skenet som många förknippar med staken.
• Sladd eller batteri. Batteristakar kan stå där det saknas uttag. En stake med sladd behöver ett uttag nära fönstret och en sladd som inte kläms.

Titta efter CE-märkning, tillverkarens namn och adress och en svensk bruksanvisning. Elsäkerhetsverket har upprepade gånger hittat julbelysning som saknar just de uppgifterna. Produkter utan känd tillverkare har oftare säkerhetsbrister.

Från adventskrans till Erstas sju ljus

Seden att räkna ner till jul med ljus kommer från Tyskland. År 1839 hängde teologen Johann Hinrich Wichern upp en stor ring av trä i bönesalen på Rauhes Haus, ett barnhem i Hamburg-Horn. Ringen hade fyra stora vita ljus för söndagarna och små röda ljus för vardagarna fram till julafton. Granris kom till först 1860.

Uppgifterna om antalet små ljus skiljer sig åt. Engelska Wikipedia skriver 24, medan Diakonie i Rheinland-Westfalen-Lippe anger 18-24 beroende på hur långt adventet var det året. I början av 1900-talet förenklades kransen till fyra ljus när den flyttade in i hemmen.

Till Sverige kom seden via diakonissanstalten i Kaiserswerth vid Düsseldorf. Marie Cederschiöld, Erstas första föreståndare, hade utbildat sig där. Ersta kyrka i Stockholm invigdes 1872 och ljuständningen under advent är dokumenterad därifrån. Ersta beskriver den som troligen första gången man i Sverige använde ljus för att markera adventssöndagarna.

Diakonissorna från Ersta spred seden till sjukhus, barnhem och kyrkor runt om i landet. På 1920-talet var adventsljusstaken vanlig i svenska hem enligt Ersta. Nordiska museet skriver att både ljusstaken och adventsstjärnan har tyskt ursprung, blev vanliga på 1930-talet och efter hand elektrifierades.

Julen 1934: Oskar Andersson och den första elstaken

Philips lanserade elektrisk julgransbelysning i Sverige omkring 1930. Den var byggd för 120 V, men på landsbygden var nätet 220 V. Många slingor gick sönder och skickades tillbaka till företaget, enligt både Kulturen i Lund och Göteborgs-Posten.

Oskar Andersson var 25 år och arbetade som lagerbiträde på Philips kontor på Kyrkogatan i Göteborg. Han kom från Landala och var född 1909. Enligt Göteborgs-Posten köpte han en sjuarmad ljusstake av trä på Grand Bazar, borrade upp den och satte in lamphållare från julgransbelysningen. Julen 1934 tändes den för första gången.

Han tog aldrig patent. Strax före sin död 1996 fick han ett diplom av Nordiska museet. Samma år skänkte han två prototyper till museet enligt Ny Tekniks teknikhistoria. Prototypen finns kvar i Nordiska museets samlingar.

Werner Simonson och vägen till Stockholm

I många år fick försäljningschefen Werner Simonson på Philips äran för uppfinningen. Tekniska museet beskriver i dag båda männens roller. Andersson kom på idén och tände staken 1934. Simonson tog fram en prototyp och visade den för huvudkontoret i Stockholm 1937. Namnet stavas olika i källorna, Oskar eller Oscar och Simonson eller Simonsson.

1937 eller 1939? Så lanserades staken

Källorna anger olika år för när staken kom ut i handeln. Fagerhult skriver att den introducerades på den svenska marknaden 1937. Kulturen, Göteborgs-Posten och Företagshistoria skriver 1939.

Tekniska museets beskrivningar på DigitaltMuseum förklarar skillnaden. En provserie på 3 000 ex tillverkades 1937 och sålde slut samma år. År 1938 följde 6 000 ex. Först 1939 fanns staken i Philips katalog, i utföranden för 127 V och 220 V. Redaktionens slutsats: staken provsåldes 1937 och blev en ordinarie katalogvara 1939.

Trädelarna tillverkades av Sjölander & Co slöjdfabrik i Värnamo, medan Svenska AB Philips stod för elen. Under andra världskriget stod produktionen still. Den kom i gång igen 1946 och det var efter kriget som försäljningen tog fart på allvar.

Trappstegsformen och de sju ljusen

Antalet ljus går tillbaka på Ersta. Där tändes sju ljus i en adventsgran varje adventssöndag. Juligen och Svenska högtider tolkar dem som ett ljus för varje veckodag, medan Ersta själva inte nämner veckodagarna. Fagerhult skriver att den ursprungliga formen var sju ljus i en adventsgran. Oskar Andersson byggde sin första elstake i en färdig trästake för sju stearinljus. Därmed blev sju ljus standard för den elektriska staken.

Formen med det högsta ljuset i mitten och lägre ljus utåt liknar en gran eller en pyramid. I Tyskland kallas staken ibland Lichtpyramide. Tekniska museets exemplar från 1939 är gjort av trä, metall och bakelit.

Måtten är värda att jämföra med dagens stakar. En stake som är 225 mm hög och 60 mm djup ryms på nästan varje fönsterbänk och skymmer inte utsikten. Svenska högtider anger 47 cm för den första modellen i handeln, men det stämmer bättre med bredden än med höjden i Tekniska museets mått.

Svenska tillverkare och formgivare

Philips och Sjölander

Den första serietillverkade staken var ett samarbete mellan Svenska AB Philips och Sjölander & Co i Värnamo. Philips kallade den julottestake eller julstake enligt den tyska Sverigesajten Schwedenstube.

Gnosjö Konstsmide

Gunnar Johansson grundade Gnosjö Konstsmide i Gnosjö 1942. Företaget gjorde först blomställ och dekorationer i smide. Konstsmide skriver att de tillverkade Sveriges första serietillverkade adventsljusstake 1947 och att de i mitten av 1990-talet var först i världen med LED i julbelysning. Båda uppgifterna kommer från företaget själv. Philips och Sjölander serietillverkade stakar redan 1937-1939, så påståendet gäller troligen en annan typ av tillverkning.

Sten Bengtsson och Luciatåg

Formgivaren Sten Bengtsson ritade staken Luciatåg på 1950-talet för Ateljé Lyktan, som är systerbolag till Fagerhult. Staken är formad som ett luciatåg där varje ljus bärs av en figur. Ett exemplar som sålts på Auctionet är märkt Star Trading och mäter 48 cm i längd och 21 cm i höjd. Det tyder på att modellen har tillverkats av fler än ett företag.

1990-talets designstakar

Fagerhult nämner också The Firefly av Marie Lundgren-Carlgren och Kina Strandberg, som kom på 1990-talet. Enligt en undersökning från samma årtionde som Fagerhult hänvisar till deltog 92 procent av svenska hushåll i traditionen.

Schwedenleuchter: staken utanför Sverige

I Tyskland säljs staken som Schwedenleuchter eller Fensterleuchter, som betyder svensk ljusstake och fönsterljusstake. Andra namn är Lichterbogen och Lichtpyramide. Fagerhult skriver att IKEA har spridit staken till fler länder.

Blanda inte ihop den med Erzgebirges Schwibbogen. Den första bågen i metall gjordes 1740 i Johanngeorgenstadt. Den hade ofta elva ljus och hör till gruvarbetarnas jultradition. Schwarzenbergmodellen från 1937 har sju ljus, men den är en halvcirkelformad båge och inte en trappstegspyramid.

Juligen skriver att staken saknar tradition utomlands. Den tyska handeln med Schwedenleuchter visar att den i dag finns utanför Sverige. I Norge och Finland säljs den brett, men redaktionen har inte hittat någon tillförlitlig källa om när den kom dit.

E10, 34 V och rätt lampor

En klassisk elstake har lamporna seriekopplade. Strömmen går genom alla sju i tur och ordning och spänningen delas mellan dem. Reservlampor till sjuarmade stakar är märkta E10, 34 V och 3 W. Sju lampor gånger 34 V blir 238 V, vilket passar nätets 230 V. Till femarmade stakar finns lampor märkta 55 V.

Därför måste lampan ha rätt spänning. Sätter du en lampa för en femarmad stake i en sjuarmad eller tvärtom fördelas spänningen fel och de andra lamporna blir överbelastade. Elsäkerhetsverket varnar för samma sak i slingor: när en lampa går sönder ökar spänningen på de övriga. Det kan ge brand.

• Läs märkningen. Spänning och effekt står oftast på staken eller i bruksanvisningen.
• Rätt watt. Brandskyddsföreningen säger att lampan ska ha det watt-tal som rekommenderas för ljushållaren.
• Byt trasiga direkt. Vänta inte till nästa år med en lampa som har slocknat.
• Kasta oreparerbart. Belysning där lamporna inte går att byta ska slängas när en lampa går sönder, enligt Elsäkerhetsverket.

Ljusbutik och Svenska högtider skriver att den första hemmabyggda staken hade sju lampor på 14 V. Enligt Svenska högtider kopplade Andersson en lampa på 75 W i serie för att ta ned spänningen. Dagens sjuarmade stakar har lampor på 34 V, som tillsammans räcker för nätets 230 V.

Så mycket el drar staken

Energimyndigheten anger att en sjuarmad elljusstake med glödljus drar 20 W. Med LED kan hela staken dra en tiondel eller ännu mindre. Det är mindre än en enda glödlampa. Dalakraft räknar med Energimyndighetens siffror och får fram 15 kWh för en klassisk stake som lyser dygnet runt i 30 dagar.

Räknaren visar förbrukningen för en stake från första advent till tjugondag Knut. Säsongen 2026 är det 46 dagar, från 29 november 2026 till 13 januari 2027. Välj lamptyp och hur många timmar om dagen staken lyser.

Beräkningen är redaktionens egen: watt gånger timmar per dag gånger 46 dagar, delat med 1 000. Effekterna 20 W och 2 W kommer från Energimyndigheten, där 2 W är den övre gränsen för en LED-stake. Har du flera stakar multiplicerar du med antalet. Fem stakar med glödlampor sex timmar om dagen blir omkring 27,6 kWh, med LED omkring 2,8 kWh.

Timern kan äta upp vinsten

Energimyndigheten påpekar att en timer drar el både i drift och i viloläge. Kopplar du en timer till en enda LED-stake kan timern dra lika mycket el som staken eller mer. Ett genomsnittligt hushåll har en standbyförbrukning på 180 kWh per år. För en enstaka LED-stake är strömbrytaren det sparsammaste valet. Myndigheten rekommenderar 2 000-2 500 kelvin för varmt ljus inomhus.

Säkerhet, fönstret och datumen

En elstake är säkrare än levande ljus. Det var ett av Philips argument redan 1939 enligt Göteborgs-Posten. Riskfri är den ändå inte. Elsäkerhetsverket har testat julbelysning i flera omgångar och funnit allvarliga brister.

Inspektören Martin Gustafsson berättade för Hem & Hyra om stakar där man lätt kunde dra upp sockeln och komma åt 230 volt. I det testet klarade bara 13 procent av produkterna alla krav och 43 procent fick försäljningsförbud. Myndigheten har också förbjudit försäljning av en ljusstake som kunde ge elchock.

• Släck rätt. Använd strömbrytaren eller dra ur sladden. En lampa som bara skruvas ur till hälften kan ge kortslutning, enligt Brandskyddsföreningen.
• Kontrollera sladden. Sladdar och kontakter ska vara hela, utan synliga sprickor.
• Inomhus är inomhus. Belysning för inomhusbruk får aldrig användas utomhus. Utomhus krävs IP44.
• Köp från seriösa säljare. CE-märkning, tillverkarens adress och svensk bruksanvisning ska finnas.

Varför står den i fönstret?

Juligen kopplar fönsterplaceringen till den äldre seden att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp vägen för dem som gick till julottan. Philips namn julottestake pekar åt samma håll. Svenska högtider skriver att elstaken kunde stå mellan gardin och fönster utan tillsyn, något levande ljus aldrig kan. Sambandet med julottan bygger på sekundära källor och ska läsas som en förklaring bland flera.

När tar man fram och ner staken?

Många tar fram staken till första advent, som 2026 infaller den 29 november. Nordiska museet beskriver första advent som början på julförberedelserna för många. Julen avslutas traditionellt på tjugondag Knut den 13 januari, då granen och pyntet tas ner. Seden att julen varar till den 13 januari går tillbaka till slutet av 1600-talet, då julen förlängdes med en vecka.

Checklista inför advent

Bocka av det som stämmer för din stake. Räkningen längst ned visar hur många punkter som är ifyllda. Inget sparas.

Källor

• Tekniska museet via DigitaltMuseum: Elektrisk ljusstake
• DigitaltMuseum: Den elektriska julljusstakens födelse
• Kulturen: Adventsprydnader som sprider ljus i vintermörkret
• Fagerhult: The electric Advent candelabra
• Företagshistoria: I detalj, den elektriska ljusstaken
• Företagshistoria: Lucka 2, elektrisk adventsljusstake
• Göteborgs-Posten: Elljusstakens skapare, en doldis från Landala
• Ny Teknik: Lagerarbetarens smarta återbruk blev världens första elljusstake
• Ersta diakoni: Adventsljusstaken härstammar från Ersta
• Nordiska museet: Advent
• Nordiska museet: Tjugondag Knut
• Diakonie RWL: 1839 hing im Rauhen Haus der erste Adventskranz
• Wikipedia: Advent wreath
• Wikipedia: Schwibbogen
• Schwedenstube: Der Weihnachtsleuchter, eine schwedische Erfindung
• Konstsmide: Om oss
• Svenska högtider: Vad är en adventsljusstake?
• Juligen: Adventsljusstaken
• Energimyndigheten: Tips för att spara energi i jul
• Energimyndigheten: Lys upp advent på ett hållbart sätt
• Dalakraft: Så mycket el drar en adventsljusstake
• Elsäkerhetsverket: Är din julbelysning säker?
• Elsäkerhetsverket: Säker julbelysning
• Hem & Hyra: Så får du en elsäker advent
• Brandskyddsföreningen: Levande ljus och belysning

Vanliga frågor om adventsljusstaken

Vem uppfann den elektriska adventsljusstaken?

Oskar Andersson, lagerbiträde på Philips i Göteborg, byggde den första elektriska staken och tände den julen 1934. Försäljningschefen Werner Simonson tog den vidare till huvudkontoret 1937.

När började adventsljusstaken säljas?

En provserie på 3 000 ex sålde slut 1937 enligt Tekniska museet. Staken kom in i Philips katalog 1939. Därför anger källorna antingen 1937 eller 1939.

Varför har adventsljusstaken sju ljus?

Förlagan var en adventsgran på Ersta i Stockholm med sju ljus. Juligen och Svenska högtider tolkar dem som ett ljus för varje veckodag. Den första elstaken byggdes i en trästake för sju stearinljus.

Vilka lampor passar i en adventsljusstake?

En sjuarmad stake tar normalt lampor med E10-sockel märkta 34 V och 3 W. En femarmad stake tar lampor på 55 V, så kontrollera alltid märkningen på din stake.

Hur mycket el drar en adventsljusstake?

En sjuarmad stake med glödlampor drar 20 W enligt Energimyndigheten. Med LED drar den en tiondel eller mindre.

När tar man ner adventsljusstaken?

Traditionellt på tjugondag Knut den 13 januari, då julen avslutas enligt Nordiska museet.