Pappersstorlekar: A4, A3 och alla format i mm och cm

Ett A4 är 210 × 297 mm, ett A3 är 297 × 420 mm och ett A0 har ytan en kvadratmeter. Alla A-format har samma proportioner, så varje storlek är exakt hälften av den närmast större. Posters och tavelramar i Sverige följer ett annat system, med mått som 30 × 40, 50 × 70 och 70 × 100 cm. De två systemen passar inte alltid ihop.
Här får du måtten för hela A-serien från A0 till A10 i millimeter och centimeter, förklaringen till varför formaten går att halvera och historien bakom standarden. Du får också kuvertformaten, skillnaden mellan A4 och amerikanska Letter, de vanliga posterstorlekarna och vilka ramar och passepartouter som passar ihop. Sist räknar redaktionen ut vad ett ark väger och hur många pixlar en bild behöver för en skarp utskrift.
Pappersstorlekar i korthet
- A4 är 210 × 297 mm (21 × 29,7 cm) och A3 är 297 × 420 mm (29,7 × 42 cm).
- A0 har ytan 1 m² och förhållandet mellan sidorna är 1 : √2 i alla A-format.
- Den tyska standarden DIN 476 kom 1922 och blev internationell standard som ISO 216 år 1975.
- Ett A4 i 80-gramspapper väger 5 gram.
- För en skarp utskrift i 300 dpi behöver ett A4 en bild på 2 480 × 3 508 pixlar.
- Posterformaten 30 × 40, 50 × 70 och 70 × 100 cm ingår inte i ISO-systemet.
Innehåll
A-formaten i mm och cm
A-serien är den som används för nästan allt papper i Sverige, från kopieringspapper till ritningar. Måtten är fastställda i standarden ISO 216, som i Sverige gäller som SS-EN ISO 216 i en utgåva från september 2007 som ersatte den äldre SS-ISO 216.
Tabellen visar alla elva formaten. Måtten är avrundade till hela millimeter enligt standarden, som också tillåter en tolerans på ±1,5 mm för sidor upp till 150 mm, ±2 mm för sidor mellan 150 och 600 mm och ±3 mm för längre sidor.
| Format | Mått i mm | Mått i cm | Yta |
|---|---|---|---|
| A0 | 841 × 1189 | 84,1 × 118,9 | 1 m² |
| A1 | 594 × 841 | 59,4 × 84,1 | 0,5 m² |
| A2 | 420 × 594 | 42 × 59,4 | 0,25 m² |
| A3 | 297 × 420 | 29,7 × 42 | 1 247 cm² |
| A4 | 210 × 297 | 21 × 29,7 | 624 cm² |
| A5 | 148 × 210 | 14,8 × 21 | 311 cm² |
| A6 | 105 × 148 | 10,5 × 14,8 | 155 cm² |
| A7 | 74 × 105 | 7,4 × 10,5 | 78 cm² |
| A8 | 52 × 74 | 5,2 × 7,4 | 38 cm² |
| A9 | 37 × 52 | 3,7 × 5,2 | 19 cm² |
| A10 | 26 × 37 | 2,6 × 3,7 | 10 cm² |
Ytorna är redaktionens beräkning utifrån de avrundade måtten. Den som söker på A4 storlek i cm får svaret 21 × 29,7 cm. A6 mått är 105 × 148 mm, en fjärdedel av ett A4.
Välj format och se detaljerna
A0 är 841 × 1189 mm (84,1 × 118,9 cm) med ytan 1 m². Ett ark i 80 g/m² väger 80 g. För 300 dpi behövs 9 933 × 14 043 pixlar. Används för ritningar och stora affischer.
A1 är 594 × 841 mm (59,4 × 84,1 cm) med ytan 0,5 m². Ett ark i 80 g/m² väger 40 g. För 300 dpi behövs 7 016 × 9 933 pixlar. Används för ritningar och affischer.
A2 är 420 × 594 mm (42 × 59,4 cm) med ytan 0,25 m². Ett ark i 80 g/m² väger 20 g. För 300 dpi behövs 4 961 × 7 016 pixlar. Används för affischer och planscher.
A3 är 297 × 420 mm (29,7 × 42 cm) med ytan 1 247 cm². Ett ark i 80 g/m² väger 10 g. För 300 dpi behövs 3 508 × 4 961 pixlar. Används för presentationer, broschyrer och skisser.
A4 är 210 × 297 mm (21 × 29,7 cm) med ytan 624 cm². Ett ark i 80 g/m² väger 5 g. För 300 dpi behövs 2 480 × 3 508 pixlar. Standard för brev, utskrifter och kopior.
A5 är 148 × 210 mm (14,8 × 21 cm) med ytan 311 cm². Ett ark i 80 g/m² väger 2,5 g. För 300 dpi behövs 1 748 × 2 480 pixlar. Används för anteckningsblock, inbjudningar och foton.
A6 är 105 × 148 mm (10,5 × 14,8 cm) med ytan 155 cm². Ett ark i 80 g/m² väger 1,25 g. För 300 dpi behövs 1 240 × 1 748 pixlar. Används för foton, anteckningsblock och inbjudningar.
Vikterna och pixlarna är redaktionens beräkning utifrån måtten i ISO 216. Användningsområdena följer Lomax genomgång av pappersformat.
Varför formaten går att halvera
Hemligheten ligger i förhållandet mellan sidorna. Om den långa sidan är √2 gånger den korta, ungefär 1,414, får båda halvorna samma proportioner som hela arket när du skär det på mitten. Inget annat förhållande har den egenskapen. Det går att visa med en enkel ekvation: om kvoten är k måste k vara lika med 2 delat med k. Då blir k roten ur 2.
Räkna själv: ett A4 har sidorna 210 och 297 mm. Delar du 297 med 210 blir det 1,414. Viker du arket på mitten får du 148,5 × 210 mm, som avrundas till A5. Kvoten är densamma.
Ett A0 delat i allt mindre format, ritat i samma skala. Två A1 blir ett A0, två A2 blir ett A1 och det sista A6-arket är här delat i två A7.
Porstmanns grundidé var att knyta systemet till en yta och inte till en längd. A0 skulle vara exakt en kvadratmeter. Med kravet 1 : √2 blir sidorna då 0,841 och 1,189 meter. Den verkliga ytan efter avrundning är 0,999949 m². Ett A4 är en sextondel av ett A0, eftersom det krävs fyra halveringar för att komma dit.
Egenskapen är praktisk på kontoret. Två A4 förminskade till A5 ryms exakt på ett A4 och ett A4 förstorat blir ett A3 utan att något beskärs. En förstoring från A4 till A3 motsvarar 141 % och en förminskning från A3 till A4 motsvarar 71 %, som är √2 och 1/√2 avrundade enligt redaktionens beräkning. Samma logik gör att ett foto eller en ritning kan skalas mellan alla A-format utan vita kanter.
Från Lichtenberg till ISO 216
Idén är mer än 130 år äldre än den tyska standarden. Tidslinjen visar de viktigaste stegen, från en tysk vetenskapsmans brev till dagens internationella norm.
Avstånden mellan åren är inte skalenliga. Källorna är oense om DIN 476 kom 1921 eller 1922, se texten.
Lichtenberg och den franska lagen
Den äldsta kända beskrivningen av förhållandet 1 : √2 finns i ett brev från den tyske vetenskapsmannen Georg Christoph Lichtenberg till Johann Beckmann vid universitetet i Göttingen 1786. Datumet skiljer sig mellan källorna: Wikipedia och PaperSizes anger den 25 oktober, medan Heise skriver den 17 oktober. Lichtenberg noterade att ett ark med de proportionerna behåller dem när det halveras.
I Frankrike infördes 1798 en stämpelskattelag, Loi sur le timbre, som angav flera format för officiella dokument med förhållandet 1 : √2. Flera av dem motsvarar ungefär dagens A2, A3, B3, B4 och B5.
Ostwald, Porstmann och DIN 476
Kemisten Wilhelm Ostwald föreslog 1911 ett globalt Weltformat för papper, byggt på samma förhållande. Ingenjören Walter Porstmann hade arbetat med Ostwald och skrev 1918 att systemet borde utgå från ytan och inte från längden. Han kom med i den tyska standardiseringskommittén 1920.
Datumet för DIN 476 skiljer sig mellan källorna. Heise, PaperSizes och Wikipedias artikel Paper size anger att standarden publicerades den 18 augusti 1922, medan Wikipedias artikel om ISO-formaten skriver 1921. Porstmanns system innehöll fyra serier. År 1975 blev formaten internationell standard som ISO 216.
Så kom A4 till Sverige
Sverige tog till sig formaten tidigt. Svenska institutet för standarder beskriver att de första svenska standarderna skapades 1923. Samtidigt bestämdes att de skulle tryckas i A4. Enligt Wikipedia antog Sverige standarden 1930.
Myndigheterna dröjde längre. Svensk Juristtidning beskriver hur fyra författningar från den 14 september 1946 gjorde A4 och A3 obligatoriska för statsmyndigheterna från den 1 januari 1947, med övergångstid till 1949. Tidigare dominerade folioformatet på omkring 225 × 360 mm och kvartoformatet på ungefär 230 × 290 mm. Tidskriften noterade 1953 att många städer och landsting fortfarande skrev på folio och att nyblivna advokater köpte foliopapper.
B-serien, C-serien och kuvert
B-serien fyller luckorna mellan A-formaten. Varje B-format är det geometriska medelvärdet av två intilliggande A-format. B0 har en kort sida på exakt en meter: 1000 × 1414 mm. B4 är 250 × 353 mm och B5 är 176 × 250 mm.
C-serien är gjord för kuvert och definieras i ISO 269: ett C-format ligger mellan A och B med samma nummer, så att ett A-ark alltid ryms i C-kuvertet med samma siffra. Ett ovikt A4 går ner i ett C4 och ett A4 vikt på mitten blir A5 och passar i C5.
| Kuvert | Mått i mm | Passar för |
|---|---|---|
| C4 | 229 × 324 | Ovikt A4 |
| C5 | 162 × 229 | A5 eller A4 vikt en gång |
| C6 | 114 × 162 | A6-kort eller A4 vikt två gånger |
| DL | 110 × 220 | A4 vikt i tre delar |
| C6/5 | 114 × 229 | Mellanformat, vanligt vid maskinell hantering |
DL och C4 dominerar i affärspost, medan C6 är vanligast för privata kort enligt kuvertleverantören Kuvertwelt. Förkortningen DL står för DIN lang. Formatet är gjort för ett A4 som viks i tre.
A4 jämfört med Letter och Legal
USA och Kanada är de största länderna som i regel inte använder ISO-formaten. Där gäller i stället tum. Letter är 8,5 × 11 tum eller 216 × 279 mm. Det är ungefär 6 mm bredare och 18 mm kortare än A4.
| Format | Tum | Millimeter | Jämfört med A4 |
|---|---|---|---|
| A4 | 8,27 × 11,7 | 210 × 297 | Referens |
| Letter | 8,5 × 11 | 216 × 279 | 6 mm bredare, 18 mm kortare |
| Legal | 8,5 × 14 | 216 × 356 | 6 mm bredare, 59 mm längre |
| Tabloid/Ledger | 11 × 17 | 279 × 432 | Nära A3 men smalare och längre |
Skillnaden märks när du skriver ut dokument från amerikanska mallar. Ett Letter-dokument på A4 får en tom remsa nedtill och kan tappa några millimeter i sidled, så ställ in skrivaren på A4 eller ”anpassa till sida”. Legal har inget motsvarande A-format.
Posterstorlekar i Sverige
Posters och affischer följer sällan A-serien, eftersom ISO 216 gäller skrivpapper och vissa trycksaker men uttryckligen undantar affischer, tidningar och böcker enligt SIS beskrivning av standarden. Därför säljs de flesta posters i Sverige i jämna centimetermått.
| Poster | Förhållande | Närmaste A-format | Pixlar vid 300 dpi |
|---|---|---|---|
| 21 × 30 cm | 1 : 1,43 | A4 (21 × 29,7) | 2 480 × 3 543 |
| 30 × 40 cm | 1 : 1,33 | Inget | 3 543 × 4 724 |
| 40 × 50 cm | 1 : 1,25 | Inget | 4 724 × 5 906 |
| 50 × 70 cm | 1 : 1,40 | Större än A2 | 5 906 × 8 268 |
| 70 × 100 cm | 1 : 1,43 | Mindre än A0 | 8 268 × 11 811 |
| 100 × 140 cm | 1 : 1,40 | Större än A0 | 11 811 × 16 535 |
Förhållanden och pixlar är redaktionens beräkning. Formaten 21 × 30, 50 × 70, 70 × 100 och 100 × 140 ligger nära 1 : √2, så en bild i A-proportioner passar med bara någon centimeters beskärning. Formaten 30 × 40 och 40 × 50 är kortare och bredare, vilket kräver en tydligare beskärning av en A-bild.
Vilken storlek var?
- 30 × 40 cm. Litet och intimt format för tavelväggar, hallar, mellan hyllor och i barnrum.
- 40 × 50 cm. Mångsidigt mellanformat för sovrum, kök och ovanför byråer.
- 50 × 70 cm. Blickfånget i vardagsrummet och det format som säljer mest i Sverige enligt Arte.
- 70 × 100 cm. Statementformat ovanför soffan, på stora väggar och i rum med högt i tak.
- 100 × 140 cm. Extra stort format som bland andra FrameIt och Gallerix har posters och ramar till.
Arte ger också en tumregel: tavlan ska täcka mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av möbelns bredd. En soffa på 210 cm passar då med bilder som tillsammans är 140-158 cm breda. Siffrorna är redaktionens beräkning. Arte rekommenderar fem till åtta centimeter mellan ramarna på en tavelvägg.
Ramar och passepartout
En passepartout är den kartong som ligger mellan glaset och bilden och ger en ljus kant runt motivet. Postery beskriver principen så här: passepartouten ska ha samma yttermått som ramen och samma innermått som postern. I FrameIts storleksguide är öppningen en centimeter mindre än bilden åt båda hållen, så att kanten täcks.
Ett vanligt misstag är att tro att centimeterformaten och A-formaten går ihop. Arte påpekar att en affisch på 50 × 70 cm inte passar i en ram för A2, som bara är 42 × 59,4 cm.
En ram på 30 × 40 cm tar en bild på 30 × 40 cm utan passepartout. Med passepartout passar en bild på 20 × 30 cm (öppning 19 × 29 cm) eller ett A4.
En ram på 40 × 50 cm tar en bild på 40 × 50 cm utan passepartout. Med passepartout passar en bild på 30 × 40 cm (öppning 29 × 39 cm).
En ram på 50 × 70 cm tar en bild på 50 × 70 cm utan passepartout. Med passepartout passar en bild på 40 × 50 cm (öppning 39 × 49 cm).
En ram på 60 × 80 cm tar en bild på 60 × 80 cm utan passepartout. Med passepartout passar en bild på 50 × 70 cm (öppning 49 × 69 cm).
En ram på 70 × 100 cm tar en bild på 70 × 100 cm utan passepartout. Med passepartout passar en bild på 60 × 80 cm (öppning 59 × 79 cm).
Väljaren bygger på FrameIts storleksguide för passepartouter. Kombinationen 30 × 40 cm med ett A4 kommer från Posterstore. Andra tillverkare kan ha andra öppningar: Poppy Posters säljer en passepartout på 50 × 70 cm med öppningen 41 × 61 cm, avsedd för posters i 50 × 70 som har vit kant runt motivet.
Välj en syrafri passepartout om bilden är värdefull. FrameIt och Poppy Posters beskriver sina som syrafria och pH-neutrala, vilket skyddar bilden från att gulna där kartongen ligger an.
Pappersvikt: vad väger ett A4?
Papperets tjocklek anges som ytvikt i gram per kvadratmeter, g/m². Eftersom ett A0 är en kvadratmeter väger ett A0-ark i vanligt kopieringspapper på 80 g/m² just 80 gram. Ett A4 är en sextondel av det och väger 5 gram. Ett högre tal betyder ett tyngre och oftast tjockare papper.
| Ytvikt | A4 väger | A3 väger | A0 väger |
|---|---|---|---|
| 80 g/m² | 5 g | 10 g | 80 g |
| 120 g/m² | 7,5 g | 15 g | 120 g |
| 170 g/m² | 10,6 g | 21,3 g | 170 g |
| 250 g/m² | 15,6 g | 31,3 g | 250 g |
Vikterna är redaktionens beräkning: ytvikt gånger 0,0625 m² för A4 och 0,125 m² för A3. Ett paket med 500 ark A4 i 80 g/m² väger på samma sätt 2,5 kg utan förpackning. Lomax beskriver 80 gram som det vanligaste kopieringspapperet.
Upplösning vid utskrift
En digital bild har bara pixlar. Hur skarp den blir på papper beror på hur många pixlar som hamnar på varje tum. Måttet kallas dpi eller ppi. Helloprint anger att en A4-bild ska vara 2 480 × 3 508 pixlar vid 300 ppi och minst 1 240 × 1 754 pixlar vid 150 ppi.
Räkna så här: dela måttet i millimeter med 25,4 och multiplicera med önskad upplösning. Ett A3 på 297 × 420 mm i 300 dpi kräver 3 508 × 4 961 pixlar. En poster på 50 × 70 cm kräver 5 906 × 8 268 pixlar, nästan 49 megapixel.
| Format | 150 dpi | 300 dpi |
|---|---|---|
| A4 | 1 240 × 1 754 | 2 480 × 3 508 |
| A3 | 1 754 × 2 480 | 3 508 × 4 961 |
| 30 × 40 cm | 1 772 × 2 362 | 3 543 × 4 724 |
| 50 × 70 cm | 2 953 × 4 134 | 5 906 × 8 268 |
| 70 × 100 cm | 4 134 × 5 906 | 8 268 × 11 811 |
Tabellen är redaktionens beräkning. En bild på 12 megapixel, till exempel 3 000 × 4 000 pixlar, räcker till ett A4 i 300 dpi men inte till ett A3. Vid 300 dpi blir den största utskriften omkring 25 × 34 cm. Samma bild räcker till en poster på 50 × 70 cm först vid ungefär 145 dpi, enligt samma räknesätt.
Källor
- Wikipedia: International standard paper sizes
- Wikipedia: Paper size
- SIS: SS-EN ISO 216:2007
- SIS: Ett sekel av standarder
- Svensk Juristtidning: Pappersformaten (1953)
- Heise: DIN 476, die Geburt des wichtigsten Papierformats der Welt
- PaperSizes: A brief history of paper sizes
- Kuvertwelt: Kuvertmått och kuvertformat
- Lomax: Pappersstorlekar
- Helloprint: A4-format, mått i cm, mm och tum
- Arte: Posterstorlekar, guide
- FrameIt: Passepartout
- FrameIt: Passepartout 50×70 cm
- Poppy Posters: Passepartout 50×70 cm
- Posterstore: Passepartout till ramar
- Postery: Vilken storlek ska jag välja?
- Min tavelvägg: Posters i olika storlekar
- Gallerix: Tavelram 100×140 cm
- Optimalprint: Standardstorlekar för posters
Vanliga frågor om pappersstorlekar
Hur stort är ett A4 i cm?
Ett A4 är 21 × 29,7 cm, det vill säga 210 × 297 mm. Det motsvarar ungefär 8,27 × 11,7 tum.
Hur stort är ett A3?
A3 är 29,7 × 42 cm eller 297 × 420 mm. Det är exakt två A4 lagda bredvid varandra.
Vilka mått har A6?
A6 är 105 × 148 mm (10,5 × 14,8 cm). Det är en fjärdedel av ett A4.
Varför är A4 just 210 × 297 mm?
A0 är en kvadratmeter med sidförhållandet 1 : √2. Efter fyra halveringar blir måtten 210 × 297 mm.
Passar en poster på 50 × 70 cm i en A2-ram?
Nej. A2 är 42 × 59,4 cm och därmed mindre. En poster på 50 × 70 cm behöver en ram i samma storlek. Med passepartout passar den i en ram på 60 × 80 cm.
Hur mycket väger ett A4-papper?
Ett A4 i vanligt 80-gramspapper väger 5 gram. Ett A0 i samma papper väger 80 gram.




Samtalet fortsätter här.