Adventsstjärna: historien, klassikerna och hur du väljer rätt

Adventsstjärnan är en av de få juldekorationer som syns lika bra från gatan som inifrån rummet. Den föddes i den herrnhutiska brödraförsamlingens skolor i Tyskland på 1800-talet och kom till Sverige under 1900-talets första decennier. Med Tindra Kristall 1941 blev den ett pynt för alla. I dag hänger den i nästan varje kvarter från första advent till tjugondag Knut.

Här får du historien med belagda årtal, en genomgång av de klassiska svenska stjärnorna och deras formspråk, råd om storlek och placering i fönstret och de säkerhetsråd som gäller för lampan. Sist visar vi hur du gör en egen pappersstjärna med exakta mått.

Vad adventsstjärnan står för

Stjärnan i fönstret föreställer Betlehemsstjärnan, som enligt Nordiska museet ledde de vise männen till Jesusbarnet. Den hör till advent och tänds traditionellt till första advent.

Flera källor pekar på en svensk koppling redan i ursprunget. Nordiska museet och Norrbottens museum skriver att de herrnhutiska stjärnorna ska ha inspirerats av de svenska stjärngossarna. Norrbottens museum anger att det var en missionär som besökt Sverige som såg stjärngossarna med sina stjärnor på stänger. Uppgiften går inte att följa till en namngiven person, så den bör läsas som en tradition inom rörelsen.

Varför just fönstret? Någon belagd förklaring har vi inte hittat. Ljuset gjorde stjärnan till en dekoration som var tänkt att synas i mörkret. Enligt Norrbottens museum blev den klotformade stjärnan platt och anpassad för fönster efter första världskriget. Då passade den naturligt mellan karmarna.

Från Herrnhut till svenska fönster

Adventsstjärnans historia går att följa ganska noga genom museernas samlingar och tillverkarens arkiv. Tidslinjen visar de viktigaste stegen från den första anteckningen till den svenska massproduktionen.

Brödraförsamlingens skolor

Herrnhut ligger i Oberlausitz i östra Tyskland. Där grundade den evangeliska brödraförsamlingen sin by 1722. Församlingen drev internatskolor för bland annat missionärsbarn. Det var i skolmiljön som stjärnan uppstod.

Källorna skiljer sig åt i hur tidigt det skedde. Den tyska tidskriften Monumente citerar en elev vid internatet i Niesky som 1820 skrev i sin dagbok om en stjärna av färgat papper med 110 uddar. Tillverkaren Herrnhuter Sterne anger mitten av 1800-talet. Nordiska museet skriver att adventsstjärnan först tillverkades på 1880-talet i Herrnhut. Svenska högtider och Norrbottens museum placerar den första stjärnan vid internatet i Kleinwelka i Sachsen. De olika uppgifterna går att läsa som steg i samma utveckling, från enstaka hemgjorda stjärnor till en fast sed.

Enligt tillverkaren använde en lärare stjärnan i geometriundervisningen. Eleverna byggde stjärnor av olika geometriska former till första advent och tog sedan med sig seden hem till sina familjer. Brödraförsamlingen i Niesky beskriver hur de första upplysta stjärnorna lystes med rapsoljelampor och senare fotogenlampor.

Stjärnan kommer till Sverige

Julia Aurelius föddes i Herrnhut 1886. När hon 1912 gifte sig med teologen Erik Aurelius och flyttade till Lund tog hon med sig en Herrnhutstjärna. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon skriver att hon därmed bidrog till att seden med adventsstjärnor uppstod i Sverige. Lexikonet beskriver stjärnan som en konstruktion med 17 fyrkantiga och 8 trekantiga uddar.

Ordet adventsstjärna är belagt i svenskan från 1923 enligt Nordiska museet. Juligen anger i stället 1934 som första belägg för ordet, men det året stämmer med Kulturens uppgift om när importen började. Vi följer Nordiska museet.

Kulturen i Lund skriver att tyska adventsstjärnor började importeras 1934 och att Grahns pappershandel i Lund ska ha varit först. De importerade stjärnorna var platta och hade fem uddar. De var gjorda för elektriskt ljus. Stjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, ungefär samtidigt som den elektriska adventsljusstaken.

En kuriositet är ännu äldre. Enligt Kulturarv Västmanland skänkte ASEA en stor elektrisk stjärna till Västerås domkyrka 1894. Den hade sju uddar och var klädd med glasprismor. Det var en kyrkostjärna och ingen adventsstjärna för hemmet, men den visar att tanken på en upplyst stjärna fanns i Sverige tidigt.

Herrnhutstjärnan och dess 25 uddar

Den klotformade stjärnan med många uddar är i dag känd som Herrnhutstjärna. Formen bygger på en geometrisk kropp med 26 sidor där varje sida bär en udd. Monumente beskriver den som en rombkuboktaeder med pyramider. En sida lämnas öppen för upphängning och lampa. Därför har stjärnan 25 uddar.

Verbeek var affärsman i Herrnhut. Tillverkaren anger 1897 som startår för hans stjärna. Monumente skriver att han 1898 ansökte om patent på genomskinliga julstjärnor och att han grundade tillverkningen 1899 efter ett avtal med brödraförsamlingen. De tidiga stjärnorna fick en perforerad metallram som uddarna fästes i.

År 1898 erbjöds stjärnan i vitt, gult, rött, grönt och blått. Färgerna gav elva kombinationer. De ursprungliga färgerna i skolorna var vitt för renhet och rött för Kristi blod, enligt tillverkaren.

Med patentet 1925 försvann ramen. Uddarna fästs i stället direkt i varandra. Det är den konstruktionen som gäller än i dag. Samma år bildades Stern-Gesellschaft mbH Herrnhut. Delägare var Verbeek, brödraförsamlingen och handelshuset Abraham Dürninger & Co. Nordiska museet har en herrnhutisk adventsstjärna från 1943 med exakt denna uppbyggnad, 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar.

Stjärnor av den här typen kan bli mycket stora. Brödraförsamlingen i Niesky har en stjärna i sin mindre sal som mäter omkring 1,30 meter och har 86 uddar, 26 vita i två storlekar och 60 små röda.

Tindra Kristall och proletärstjärnan

Den stjärna som gjorde seden svensk var platt, gulröd och hade sju uddar. Enligt Katolskt magasin fick Erling Persson, som senare grundade H&M, se en tysk Herrnhutstjärna i ett skyltfönster i Stockholm inför julen 1940. Tillsammans med en barndomskamrat gjorde han om konstruktionen så att den blev hopfällbar och lättare att tillverka och skicka.

Till advent 1941 kom stjärnan ut i handeln. Nordiska museet skriver att det redan till julen 1941 tillverkades 200 000 stjärnor av papp och att upp till 300 personer arbetade med tillverkningen, många av dem flyktingar från Norge, Danmark och Polen. Namnet Tindra Kristall valdes enligt museet senare. Norrbottens museum anger Björn Wennberg som Perssons kompanjon.

Kulturminnet anger 1940 som startår för Tindra Kristall. Den uppgiften stämmer med året då idén föddes, medan Nordiska museet, Norrbottens museum och Katolskt magasin alla anger 1941 för lanseringen.

Hålen som skyddades

Det som gav stjärnan dess namn var de små stjärnformade hålen i pappen. Ljuset silade ut genom dem och fick stjärnan att tindra. Enligt Norrbottens museum patentskyddades hålen så att ingen skulle kunna kopiera modellen. En enklare modell började säljas 1944.

Nordiska museets exemplar är 55 cm i diameter och 15,8 cm tjockt. Det är av orangegul papp, hopfällbart och sammanfogat med metalltråd för en elektrisk lampa. Förpackningen är en lila pappskiva med röd text.

Stjärnan var billig och fanns snart överallt. Efter kriget lyste de gulröda stjärnorna enligt Svenska högtider i nästan varje fönster i de stora hyreshusen. I vissa kretsar kallades den föraktfullt för proletärstjärnan. Namnet sade mer om avsändaren än om stjärnan, som i dag säljs som en klassiker.

Fler svenska tillverkare följde. Kulturen visar en originalmodell från firma Georg Ågren i Helsingborg, som började tillverka adventsstjärnor av papp 1945.

Material och formspråk

Pappstjärnan fick konkurrens redan efter några decennier. Juligen och Norrbottens museum beskriver hur stjärnor av hyvelspån, halm, näver och metall kom under 1950- till 1970-talen. I dag är stjärnorna sällan tillverkade i Sverige. Nordiska museet noterar att många massproduceras i Asien och att orientaliskt inspirerade mönster har blivit vanliga i svenska fönster.

• Papp och papper. Den klassiska formen. Ger ett mjukt, varmt ljus och är lätt, men kräver en lampa som inte blir varm.
• Herrnhutstjärnan. Klotformad med 25 uddar i papper eller plast. Hänger bra i trapphus, verandor och höga fönster.
• Halm. Svenska kyrkan beskriver hur halm från 1930-talet användes till julpynt som stjärnor, änglar och bockar. Halmstjärnor är oftast små och hängs utan lampa.
• Metall. Tålig och ofta med utstansade mönster. Kastar tydliga ljusmönster på väggar och tak.
• Textil, rotting och jute. Nyare material i dagens utbud. De sprider ljuset mjukare än metall.

Svenska tillverkare och modeller

Flera svenska företag säljer adventsstjärnor i dag, men få har lång historia inom just stjärnor. Konstsmide grundades 1942 i Gnosjö av Gunnar Johansson och tillverkade enligt företaget Sveriges första serietillverkade adventsljusstake 1947. Watt & Veke grundades 1998 i Stockholm. Star Trading i Svenljunga gör jul- och dekorationsbelysning för inom- och utomhusbruk.

Solvalla är ingen tillverkare utan en modell från Markslöjd: en hängande pappstjärna med E14-sockel, en sladd på 3,5 meter med strömbrytare och en armatur som tål högst 25 W. Uppgifterna är typiska för den moderna stjärnan och bra att jämföra med när du köper.

Välj rätt storlek

Den vanligaste missen är en stjärna som är för stor för fönstret. Markslöjd rekommenderar att du mäter fönstret först. Lämna lite plats mellan stjärnans ytterkanter och karmen så att den inte täcker hela glaset. Tillverkaren delar in stjärnorna i fyra storleksklasser.

Välj fönstertyp nedan för att se Markslöjds rekommenderade stjärnstorlek. Fönsterbredderna i flikarna är redaktionens tolkning av vad som räknas som litet, standard och stort, eftersom Markslöjd inte anger några fönstermått.

Tänk på tjockleken också. Nordiska museets Tindra Kristall är 55 cm bred men nästan 16 cm djup. En tjock stjärna behöver avstånd till glaset och till gardinen.

Hänga stjärnan i fönstret

Ett enkelt grundråd är att hänga stjärnan högt och centrerat men gärna lägre på ena sidan om fönstret ska rymma fler dekorationer. Små stjärnor kan hänga i grupper i stora fönster.

• Fäste. En krok i karmen eller en upphängningsstång ovanför fönstret. Sladden kan då löpa längs karmen ned till uttaget.
• Höjd. Stjärnans mitt i höjd med fönstrets övre del ser bra ut både inifrån och från gatan.
• Avstånd. Låt stjärnan hänga fritt från glas och gardin så att värme och fukt inte samlas.
• Sladd. Led sladden så att den inte kläms i fönsterbågen eller ligger där någon kan snubbla.
• Utan lampa. En stjärna utan belysning kan hänga på vägg, dörr eller stå på golvet som ren dekoration.

I ett hem med flera fönster mot samma håll ger samma stjärna i varje fönster ett lugnt intryck från gatan. Olika stjärnor passar bättre i rum som ses var för sig.

Lampa, watt och säkerhet

Den största risken med en stjärna av papper är värme från lampan. Energimyndigheten konstaterar att LED knappt blir varm och därför passar i adventsstjärnor av papper och trä. Byte till LED är det enklaste sättet att göra en gammal stjärna säkrare.

Armaturens maxmärkning, till exempel max 25 W, anger hur mycket värme den tål. Enligt Elsäkerhetsverket motsvarar en LED på 8-10 W ungefär en glödlampa på 60 W i ljus. Den finska säkerhetsmyndigheten Tukes varnar för att en för stark lampa kan överhetta armaturen och orsaka brand, till exempel en glödlampa på 60 W i en armatur märkt 25 W.

• Sockel. Många stjärnor har E14-sockel, till exempel Markslöjds Solvalla. Kontrollera sockeln innan du köper lampa.
• Ljusfärg. Energimyndigheten anger 2 000-2 500 K för det rödaktiga, varma ljus som är vanligt inomhus.
• CE-märkning. Elsäkerhetsverket skriver att produkten ska vara CE-märkt.
• Sladd och kontakt. Se efter att de är hela och utan sprickor innan stjärnan hängs upp.
• Släcka. Använd strömbrytaren eller dra ur kontakten. Skruva aldrig ur lampan för att släcka.
• Utomhus. Belysning utomhus ska vara märkt IP44 eller högre. En vanlig stjärna för inomhusbruk är ofta IP20.

Elsäkerhetsverket avråder från att bygga egna armaturer eftersom fel kan leda till brand eller elchock. Gör du en egen stjärna bör du därför använda en färdig, CE-märkt lamphållare med sladd eller ett batteridrivet LED-ljus.

Checklista före första advent

Bocka av det som stämmer för din stjärna. Räkningen visar hur många punkter som är ifyllda, men inget sparas.

Gör en egen pappersstjärna

Den enklaste stjärnan med tydliga mått kommer från Arla. Den består av fem delar som häftas ihop till en tredimensionell stjärna. Resultatet påminner om de geometriska stjärnor som eleverna i Herrnhut en gång byggde.

Material

• Papper. Fem kvadratiska ark, cirka 20 x 20 cm.
• Verktyg. Sax, tejp och häftapparat.
• Upphängning. Tråd eller snöre att hänga stjärnan i.

Så gör du

1. Vik varje ark diagonalt två gånger så att det blir en triangel.
2. Klipp fem remsor från den vikta kanten. Sluta 1 cm från den andra kanten.
3. Veckla ut arket. Rulla ihop den innersta kvadraten till ett rör och tejpa.
4. Vänd arket och rulla ihop nästa par remsor till ett rör. Tejpa ihop spetsarna.
5. Fortsätt att vända och rulla tills alla remsor är klara.
6. Gör likadant med alla fem arken och häfta ihop delarna i toppen.

Arla skriver att stjärnan passar att hänga i fönstret. Ska den lysas upp gäller samma råd som för köpta stjärnor: sätt den intill ett batteridrivet LED-ljus eller en färdig, CE-märkt lamphållare, aldrig tätt intill en varm lampa.

Källor

• Nordiska museet: Advent
• Nordiska museet via DigitaltMuseum: Adventsstjärna, Tindra Kristall
• Nordiska museet via DigitaltMuseum: Herrnhutisk adventsstjärna från 1943
• Kulturen: Adventsprydnader som sprider ljus i vintermörkret
• Kulturen: Första advent nu och förr
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Julia Aurelius
• Herrnhuter Sterne: Unternehmensgeschichte
• Herrnhuter Sterne: Entstehungsgeschichte
• Monumente Online: Die Geschichte der Herrnhuter Sterne
• Evangelische Brüdergemeine Niesky: Der Herrnhuter Stern
• Norrbottens museum: Adventsstjärna
• Kulturarv Västmanland: Proletärstjärnan
• Katolskt magasin: Tindra Kristall i svenska hem
• Svenska högtider: När kom adventsstjärnan till Sverige?
• Juligen: Adventsstjärnan
• Svenska kyrkan: Himmelsk halmmobil och andra jultraditioner
• Konstsmide: Om oss
• Markslöjd: Julstjärnor, storleksguide
• Elsäkerhetsverket: Lumen och watt
• Elsäkerhetsverket: Säker julbelysning
• Energimyndigheten: Sprid ljus i advent på ett hållbart sätt
• Tukes: En alltför effektiv lampa är farlig
• Watt & Veke: Invigningen av Watt & Vekes showroom
• Stayhome: Solvalla adventsstjärna, produktblad
• Arla: Julstjärna

Vanliga frågor om adventsstjärnan

När sätter man upp adventsstjärnan?

Traditionellt till första advent, som infaller mellan 27 november och 3 december. Redan i Herrnhut byggde eleverna sina stjärnor till första advent.

Var kommer adventsstjärnan ifrån?

Från den evangeliska brödraförsamlingens skolor i och kring Herrnhut i Tyskland. Julia Aurelius tog med en Herrnhutstjärna till Lund 1912 och importen av tyska stjärnor började 1934.

Vem skapade den svenska adventsstjärnan?

Erling Persson, som senare grundade H&M, lanserade 1941 den sjuuddiga pappstjärnan som fick namnet Tindra Kristall. Till julen samma år tillverkades 200 000 stjärnor enligt Nordiska museet.

Vilken lampa ska man ha i en adventsstjärna?

En LED-lampa med varmt ljus i rätt sockel, oftast E14. Den blir knappt varm och ska aldrig överstiga den maxeffekt som står på armaturen.

Hur stor adventsstjärna ska man ha?

Markslöjd anger 45 cm eller mindre för små fönster och skriver att 45 cm passar de flesta fönster. Omkring 60 cm passar mellanstora fönster, 75 cm och större stora fönster och upp till 150 cm riktigt stora. Lämna alltid luft mellan stjärnan och karmen.

Hur många uddar har en Herrnhutstjärna?

Den klassiska Herrnhutstjärnan har 25 uddar, 17 fyrkantiga och 8 trekantiga. Den 26:e sidan lämnas öppen för lampan och upphängningen.