Kosta Boda: historia, formgivare, signaturer och Glasriket

12 oktober 2026Av Karl Eriksson

Kosta Boda är namnet på tre småländska glasbruk som blev ett. Kosta grundades 1742 och räknas som Sveriges äldsta glasbruk i drift. Boda och Åfors tillförde färg, lek och några av 1900-talets mest kända glaskonstnärer. I dag blåses både Kosta Boda och Orrefors i hyttan i Kosta.

Här får du historien från grundandet till nedläggningarna av Boda, Åfors och Orrefors, en genomgång av formgivarna med deras kända serier och en guide till signaturer och koder i botten på glaset. Du får också veta vad Glasriket är och hur Bertil Valliens sandgjutna skulpturer kom till.

Kosta Boda i korthet

Kosta glasbruk grundades 1742 av landshövdingarna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein.
Boda grundades 1864 och Åfors 1876. Namnet Kosta Boda AB används från 1976.
Orrefors och Kosta Boda gick samman 1990 och ägs sedan 2005 av New Wave Group.
Hyttorna i Orrefors och Åfors stängdes 2013. All tillverkning samlades i Kosta.
Vicke Lindstrand var konstnärlig ledare 1950-1973 och införde koder som LH och LU.
Glasriket omfattar Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge.

Innehåll

Kosta Boda i årtal
Kosta glasbruk 1742-1900
Kosta, Boda och Åfors blir ett
Orrefors, New Wave och nedläggningarna
Vad tillverkas i Kosta i dag?
Formgivarna
Bertil Vallien och sandgjutningen
Ulrica Hydman Vallien och det målade glaset
Signaturer, koder och etiketter
Glasriket förr och nu
Källor

Kosta Boda i årtal

Företagets historia spänner över snart 300 år. Tidslinjen visar de viktigaste vändpunkterna, från den första hyttan i skogen mellan Kalmar och Växjö till beslutet att samla all tillverkning på ett ställe.

Avstånden mellan åren är inte skalenliga. Årtalen för Kosta Boda AB och sammanslagningen med Orrefors skiljer sig mellan källorna, se texten nedan.

Årtalen bakom tidslinjen kommer från tillverkarens egen historik, Store norske leksikon, Länsstyrelsens kulturhistoriska guider och SVT. Där källorna säger olika redovisar vi båda uppgifterna i avsnitten som följer.

Kosta glasbruk 1742-1900

Kosta grundades 1742 av två landshövdingar: Anders Koskull i Kronobergs län och Georg Bogislaus Staël von Holstein i Kalmar län. Enligt Länsstyrelsens guide bildades namnet Kosta av bokstäver ur deras båda efternamn. Kosta Boda och Glasriket anger att ugnarna tändes den 26 juli 1742. Samlarsidan Swedish Glass och sajten Space Design skriver 1741, men tillverkaren, Länsstyrelsen och Glasriket håller sig till 1742.

Bruket lades vid hemmanet Dåvedshult längs Kungsvägen, landsvägen mellan Stockholm och Karlskrona. De första produkterna var fönsterglas, buteljer och enkelt bruksglas för marknaderna i Småland och Skåne. Kunnandet kom från Tyskland. Destination Kosta nämner de fyra första mästarna vid namn: Johan Eder, Johan Thomas Fromm, Christopher Scheutz och Anewald Waltzer.

Under Johan Friedrich Wickenberg, som ledde bruket 1756-1790, byggdes ugnarna om och bruket köpte gårdar och skog. Kosta herrgård uppfördes 1758. På 1840-talet flyttades hyttan till den plats där den står i dag. Stenstugans sliperi öppnade 1859.

Tiden 1870-1900 var en stark tillväxtperiod. Vid sekelskiftet ägde bruket gods, en järnväg, en stor mekanisk verkstad och ett ångsågverk. Den smalspåriga järnvägen till Lessebo öppnade 1888 och gjorde det lättare att få ut glaset till kunderna.

Kritiken 1897 och den första formgivaren

Vid Stockholmsutställningen 1897 fick Kosta kritik för att glaset liknade det som gjordes ute i Europa. Svaret blev att anställa egna konstnärer. År 1898 kom Gunnar G:son Wennerberg som brukets förste formgivare. Tyra Lundgren anställdes 1935 som den första kvinnliga konstnären. En av de stora konkurrentguiderna anger 1889 för Wennerberg, vilket inte går ihop med att beslutet togs efter utställningen 1897.

Elis Bergh ledde det konstnärliga arbetet under mellankrigstiden. Engelska Wikipedia anger att han var konstnärlig ledare 1928-1950 och konsult 1950-1954. Store norske leksikon skriver 1929 som startår. Länsstyrelsens guide anger 1927-1953.

Kosta, Boda och Åfors blir ett

Boda glasbruk grundades 1864 av glasmästarna Vidlund och Scheutz, som båda hade arbetat i Kosta. Emmaboda kommun beskriver 1950- och 1960-talen som brukets storhetstid. Då kom Erik Höglund direkt från Konstfack och gjorde Boda känt för ett friare och mer uttrycksfullt glas.

Åfors glasbruk anlades 1876 intill forsen i Lyckebyån. År 1916 köpte Ernst Johansson bruket och tog namnet Åfors. Sonen Eric Åfors blev vd och byggde ut verksamheten. Enligt kommunen köpte han Boda, Johansfors och Kosta. Den gruppen blev med tiden Kosta Boda.

När bildades Kosta Boda?

Store norske leksikon beskriver förloppet i tre steg. Kosta började samarbeta med Boda och Åfors 1964, samarbetet blev en fusion 1974 och bolaget hette Kosta Boda AB 1976-1990. Swedish Glass, Glasriket och Glass Encyclopaedia anger 1976 som året då Kosta Boda AB bildades. Tillverkarens egen historik sammanfattar det hela som ”1864-1989”.

Namnet är en ordlek. Ko och Sta kommer från grundarna, Boda från det yngre bruket. Glasriket beskriver sammanslagningen som stunden då Boda förde in färg och lekfullhet i Kosta.

Orrefors, New Wave och nedläggningarna

År 1990 bildades glasbrukskoncernen Orrefors Kosta Boda enligt Orrefors, Store norske leksikon och engelska Wikipedia. Kosta Bodas egen historik och Swedish Glass anger 1989. Sedan 2005 ägs koncernen av det börsnoterade New Wave Group.

Hösten 2012 kom beskedet som förändrade Glasriket. Den 2 oktober meddelade New Wave att glasbruken i Orrefors och Åfors skulle läggas ned eller säljas och att produktionen skulle samlas i Kosta. Enligt SVT berördes omkring 130 av 235 anställda. Ägaren såg inga möjligheter att nå en godtagbar lönsamhet för koncernen inom överskådlig tid.

Boda och Åfors efter nedläggningen

SVT skriver att Boda glasbruk slutade tillverka 2008, medan sajten Space Design anger 2003. Sedan 2011 finns The Glass Factory i de gamla lokalerna. Emmaboda kommun beskriver det som ett upplevelsebaserat glasmuseum med över 40 000 föremål från Boda, Kosta och Åfors av omkring 30 konstnärer.

Åfors stängde sommaren 2013 enligt SVT. Emmaboda kommun skriver att glasbruket lades ned 2012 och butiken 2013. Bertil Vallien, som kom till bruket 1963, har berättat för SVT hur tungt det var: alla som arbetade där kom från trakten.

Målerås är ett exempel på ett bruk som räddades. År 1981 ville Kosta Boda, som då ägde Målerås glasbruk, lägga ned tillverkningen där. Gravören Mats Jonasson och hans kollegor köpte i stället bruket, som sedan dess drivs vidare under eget namn. Hans graverade kristallskulpturer hör till Målerås och inte till Kosta Boda.

Vad tillverkas i Kosta i dag?

Kosta är det enda glasbruket i koncernen som fortfarande blåser glas. Orrefors skriver att tillverkningen av deras glasprodukter numera är samlad till en enda plats i Sverige, Kosta glasbruk, där omkring 150 personer arbetar. Destination Kosta bekräftar att hyttan gör glas under både Kosta Boda och Orrefors.

I hyttan blåses skålar, vaser, karaffer och dricksglas för hand. Konstglas och unika verk görs vid sidan av seriegodset. Enligt Kosta Boda besöker omkring en halv miljon människor bruket varje sommar.

Pokaler. Kosta Boda har tillverkat Eurovisionpokalen sedan 2008 och gjorde pokalen till damernas handbolls-VM 2023.
Återvunnet glas. Åsa Jungnelius serie Crackle Circular görs av spillglas från hyttan i Kosta. Den fick designpriset Red Dot ”Best of the Best” i maj 2023.
Byggnaderna. Kosta har hyttbyggnader från 1902 och 1977. Den sjunde hyttan invigdes 1978 av Carl XVI Gustaf.
Glasskolan. Glasskolan i Kosta slutade ta in nya elever 2010.

Miljön runt bruket är en del av historien. Utställningshallen invigdes 1954 av Gustaf VI Adolf och ett år senare stod Bruno Mathssons glasbyggnad klar.

Formgivarna som format Kosta Boda

Konstnärerna är det som skiljer Kosta Boda från många andra glastillverkare. Flikarna samlar tio kända konstnärer från Kosta, Boda och Åfors i nio flikar. Välj en formgivare.

Vicke Lindstrand (1904-1983), Kosta 1950-1973. Kom från Orrefors och Upsala-Ekeby och blev konstnärlig ledare i Kosta. Han förde in mer färg i glaset i verk som Trees in the Fog och Autumn. Monumentalverket Prisma i Norrköping från 1967 är 11,5 meter högt och väger 33 ton.

Erik Höglund (1932-1998), Boda 1953-1973 enligt Bukowskis. Han använde bubblor i glaset med avsikt, något som väckte debatt. Han kombinerade glas med trä och smide, vilket ledde till Boda trä och Boda smide. Djur och tjurar återkommer i hans skulpturer.

Ann och Göran Wärff, Kosta från 1964. Paret fick Lunningpriset för den nya riktning de gav glaset i Kosta. Ann Wärff, senare Ann Wolff, skapade Snöbollen 1973. Göran Wärff (1933-2022) formgav bland annat Solros, Limelight, Mirage, Polar och Wave.

Monica Backström (1939-2020), Boda 1965-2005. Hon slog igenom med installationen Glasyra 1967 och arbetade med opalin, metallfolie, guld- och silverblad. Kända verk är Space-skulpturerna från 1980-talet och serierna Atlantis och Gobi.

Bertil Vallien (född 1938), Åfors från 1963. Delade tiden mellan design och fri konst och förde in sandgjutningen i Åfors på 1960-talet. Kända arbeten är vinglaset Château, båtarna, huvudena och altarskärmen i Växjö domkyrka från 1999.

Ulrica Hydman Vallien (1938-2018), Åfors från 1963. Debuterade som glaskonstnär 1972 och målade direkt på glaset. Open Minds och Caramba kom 1986 och Tulipa 1991. Tillverkaren kallar Tulipa den mest sålda glasserien någonsin.

Kjell Engman, Kosta Boda från 1978. Utbildad på Konstfack och Pilchuck. Han arbetar med starka färger och stora installationer med ljus och ljud. Kända serier och verk är Catwalk, Fidji, Badlycka och Golden Angel.

Åsa Jungnelius (född 1975), Kosta Boda från 2007. Serien Make Up började som en miniatyr av ett av hennes konstverk. Andra serier är Moss, Crackle och Tears of Joy. Crackle Circular i återvunnet glas fick Red Dot ”Best of the Best” 2023.

Ludvig Löfgren (född 1972), Kosta Boda från 2007. Utbildad vid glasskolorna i Kosta och Orrefors och på Konstfack. Han hämtar motiv från djur, rockmusik och tatueringar. Gabba Gabba Hey, också kallad My Wild Life, lanserades 2010 och Still Life är lampor med dödskallar.

Flikarna bygger på Kosta Bodas formgivarsidor, Bukowskis, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Galleri Glas och engelska Wikipedia. Årtalen anger när konstnären knöts till bruket enligt respektive källa.

Fler namn i historien

Listan kan göras lång. Mona Morales-Schildt arbetade i Kosta 1958-1970 och Sven-Erik Skawonius under två perioder på 1930- och 1940-talen. Store norske leksikon nämner Edvin Ollers 1917 och Gunnel Sahlin bland de senare konstnärerna. Kosta Bodas egen formgivarlista rymmer i dag bland andra Anna Ehrner, Sara Woodrow, Hanna Hansdotter, Mattias Stenberg och designgruppen Front.

Ann Wåhlström, född 1957, räknas också till kretsen. Hon studerade för Bertil Vallien på Konstfack och Bukowskis beskriver henne som knuten till Kosta Boda. Vilka år hon var verksam vid bruket har vi inte kunnat bekräfta i en tillförlitlig källa.

Bertil Vallien och sandgjutningen

Bertil Vallien gick på Konstfack i slutet av 1950-talet och var assistent till Erik Höglund i Boda. Efter tre år i USA kom han 1963 till Åfors med ett ovanligt avtal. Halva tiden skulle han formge bruksglas, den andra halvan arbeta fritt som konstnär.

Enligt Galleri Glas förde han in sandgjutningen i Åfors i mitten av 1960-talet. Galleriet beskriver det som ett stort skifte för svenskt glas. Vid sandgjutning blåses glaset inte. Den heta glasmassan hälls i en form av sand och får stelna där.

Tekniken passar skulptur. Båtarna har blivit Valliens mest kända motiv, tillsammans med huvuden, stavar och husformer. Bukowskis beskriver verken som om de hade en inre glöd som dröjer sig kvar i minnet.

Château. Vinglaset från 1970-talet visar att samma konstnär också ritade bruksglas.
Växjö domkyrka. Altarskärmen i glas stod klar 1999.
Pilchuck. Vallien undervisade på glasskolan utanför Seattle under mer än tjugo år.
Venedig. Utställningen Nine Rooms visades i Palazzo Cavalli Franchetti 2012.

Ulrica Hydman Vallien och det målade glaset

Ulrica Hydman Vallien växte upp i Stockholm och följde med Bertil Vallien till Åfors 1963. Hon debuterade som glaskonstnär först 1972, med en skål dekorerad med råttor som väckte uppmärksamhet. Hennes signum blev att måla direkt på glaset i starka färger.

Open Minds och Caramba kom 1986 och blev storsäljare. Fem år senare kom Tulipa, som Kosta Boda kallar den mest sålda glasserien i världen. På 1990-talet valdes hon ut som en av 50 konstnärer som fick dekorera British Airways flygplan. Hon dog 2018. Liljevalchs i Stockholm visade retrospektiven A Paradise Attack 2020. Hennes verk finns på Moderna Museet, Nationalmuseum och Victoria and Albert Museum i London.

Signaturer, koder och etiketter

Äldre glas från Kosta är ofta svårt att bestämma. Enligt samlarsidan Swedish Glass signerades glaset före 1950 utan fast system: initialer, hela namn, modellnummer och år förekom om vartannat. Ordning blev det först när Vicke Lindstrand kom 1950.

Märkning	Betydelse	Numrering
LH	Serieglas som bruket gjorde i större antal	Från 1001, unika varianter får ett U
LU	Unika verk av Lindstrand	Från 2001
LC	Colora	Från 1
LF	Fågelfigurer	Från 1
LG	Graverat glas	Från 101
LS	Slipat glas	Från 501
Lindstrand Kosta	Kvadratisk syrastämpel på serieglas	Från omkring 1950
Kosta Boda + konstnär	Graverat i botten, ofta med etikett	Artikel- eller upplagenummer

Tabellen sammanfattar Swedish Glass guide till datering av Kosta Boda-glas. Exempel på koder som LH 1328 och LS 618 finns i Glass Encyclopaedia.

Glas från Kosta Boda-tiden

På senare glas står bruket och konstnären graverat i botten, till exempel ”Kosta Boda B Vallien” på en miniatyrvas som sålts i Örebro. Konstglas i begränsad upplaga har ofta en notering som 1/30. Många föremål har också kvar en pappersetikett. Katalogen Kosta Book of Glas från 1986 ordnar formerna efter kategori och namn, men enligt Swedish Glass är den mer ett register än ett verktyg för datering.

Gå igenom punkterna när du har ett glas framför dig. Räkningen längst ned visar hur många punkter du har kunnat bocka av. Inget sparas.

Jag har letat efter gravyr i botten med Kosta eller Kosta Boda

Jag har hittat ett konstnärsnamn eller initialer

Jag har letat efter koder som LH, LU, LG eller LS

Jag har kontrollerat om det finns en syrastämpel

Jag har letat efter upplagenummer, till exempel 1/30

Jag har sett efter om en etikett sitter kvar

Jag har jämfört formen med kända serier från rätt period

Ju fler punkter, desto säkrare blir bestämningen.

Glasriket förr och nu

Glasriket är skogsbygden mellan Kalmar och Växjö där de flesta svenska glasbruk har legat. Området omfattar fyra kommuner: Emmaboda och Nybro i Kalmar län samt Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län.

Kalmar läns museum förklarar varför bruken hamnade just här. Det fanns skog till de bränsleslukande ugnarna, kiselsten för klarglas och sand. Vattenkraften drev sliperierna. Senare gav järnvägen bättre transporter. Efter näringsfriheten 1864 grundades många nya bruk. På 1900-talet lades de oftare vid järnvägen än vid forsarna. Kunnandet spreds från Kosta, där de första svenska glasblåsarna hade lärt sig hantverket.

Emmaboda kommun räknar upp flera kortlivade bruk: Modala 1894-1914, Lövsta 1895-1904 och Häljunga 1898-1908. Smålandshyttan fanns 1947-1978. Järnvägen kom till Emmaboda 1874 och blev viktig för glasindustrin.

Glasbruk i drift i dag

Glasrikets turistorganisation listar 13 glasbruk och studiohyttor i drift, från enmanshyttor till större industrier. Bland dem finns Kosta glasbruk, Målerås, Skrufs glasbruk, Orranäs, Bergdalahyttan, Nybro Crystal och The Glass Factory i Boda.

Arvet har en baksida. Sveriges geologiska undersökning har sedan 2013 lett arbetet med förorenade glasbruk i Glasriket. Omkring 40 nedlagda bruk ligger i den högsta riskklassen. Bly användes i kristallglas, arsenik för att klara glasmassan och kadmium i färgerna. År 2024 var ett tjugotal utredningar klara och ett tiotal bruk hade sanerats.

Källor

Vanliga frågor om Kosta Boda

När grundades Kosta Boda?

Kosta glasbruk grundades 1742, Boda 1864 och Åfors 1876. Namnet Kosta Boda AB används från 1976 enligt flera källor.

Vem äger Kosta Boda?

New Wave Group, som äger Orrefors Kosta Boda sedan 2005.

Tillverkas Kosta Boda fortfarande i Sverige?

Ja. Glaset för både Kosta Boda och Orrefors blåses i Kosta glasbruk i Småland.

Varför lades Orrefors och Åfors ned?

New Wave meddelade 2012 att koncernen inte kunde nå godtagbar lönsamhet. Hyttorna stängdes 2013 och tillverkningen samlades i Kosta.

Hur ser man att glas är från Kosta Boda?

Leta efter gravyr i botten med Kosta eller Kosta Boda, konstnärens namn och ett nummer. Glas från Lindstrands tid har ofta koder som LH, LU eller LG.