Nordisk design. Praktiska hem.Upptäck alla guider
NordicDesignCollective

Form som inspirerar.
Hem som fungerar.

Inredning

Ryamatta: ryans historia, knuten, röllakan och skötsel

En äldre och en yngre kvinna knyter en färgglad rya i ullgarn vid ett träbord

Ryamattan började inte på golvet. I flera hundra år var ryan ett sängtäcke som lades med luggen nedåt mot kroppen för värmens skull. Först i mitten av 1800-talet flyttade den ner på golvet. På 1950- och 1960-talen blev den en av de mest omtyckta svenska mattorna.

Här får du ryans historia från de äldsta fynden till ryaboomen, en genomgång av ryaknuten och röllakanväven med en schematisk skiss och en flikvy som skiljer rya, röllakan, trasmatta och tuftad matta åt. Sist kommer råd om skötsel, en checklista för dig som hittar en gammal rya på loppis och en räknare för den som vill knyta en egen.

Ryamatta i korthet

  • Ryor från 1000-talet har hittats i Danmark enligt förteckningen Levande kulturarv.
  • I svenska skrifter nämns ryor från 1400-talet, bland annat i nunnornas regler för vinterns sängkläder.
  • Som golvmatta började ryan användas i mitten av 1800-talet.
  • Luggen knyts oftast med den symmetriska ghiordesknuten eller med sennaknut.
  • Röllakan är en flatväv i tuskaft, traditionellt med varp av lin och inslag av ull.
  • En handknuten rya har synliga knutrader på baksidan. En tuftad matta har ofta en fastlimmad baksida.

Vad är en rya?

En rya är en textil med lång lugg som knyts in i en bottenväv eller knyts på ett färdigt underlag. Levande kulturarv, Institutet för språk och folkminnens förteckning över immateriellt kulturarv, beskriver båda sätten: antingen vävs ryan i vävstol med knutar mellan inslagen eller så knyts luggen i efterhand. Luggen är oftast av ullgarn, men andra material förekommer.

Ordet kommer enligt samma källa från ”ry” eller ”ru”, som betyder grov eller sträv. Flossa är ett närliggande ord. Hemslöjdsguiden beskriver det som ett sydsvenskt dialektord och ett samlingsnamn för vävnader med lugg, där rya, noppväv och sammet ingår. I dag säger de flesta ryamatta om en mjuk matta med lång lugg, oavsett om den är handknuten i ull eller maskintillverkad i syntet.

Från sängtäcke till golvmatta

Ryans historia är en berättelse om värme. Levande kulturarv skriver att ryor från 1000-talet har hittats i Danmark och att tekniken troligen användes i alla nordiska länder. Hemslöjdsguiden daterar svenska belägg för luggvävnader till 1300- och 1400-talen och nämner en luggvävnad från Quedlinburg i Tyskland från slutet av 1100-talet.

Ryans historia i årtal från 1000-talet till 1970-talet1000-talRyor, Danmark1400-talFörsta belägg1700-talPraktryor1800-talGolvmatta1919MMF i Båstad1945Gråstens ryor1960-talWahlbecks1970-talHeltäckande

Avstånden mellan åren är inte skalenliga. Wahlbecks i Linköping tillverkade ryor från 1960 till slutet av 1970-talet. Heltäckningsmattan tog över under 1970-talet.

Sängtäcket med luggen inåt

Tidningen Hemslöjd berättar att de äldsta svenska omnämnandena av ryor kommer från 1400-talet. Då föreskrev reglerna att nunnorna skulle ha ryor i sängen under vintern. Norrbottens museum preciserar att det gäller Vadstena klosters regler från 1420-talet. I museets egen trakt finns ryor upptagna i inventarieförteckningar från kungsgården i Luleå 1558-1564.

Ryan lades med luggen mot kroppen. Den ersatte eller kompletterade fällar av djurskinn och behövdes ofta i flera lager under kalla vinternätter, enligt Norrbottens museum. Mot slutet av 1600-talet bytte överklassen till lakan av linne och täcken av siden. Under 1800-talet försvann ryan som sängkläder i alla samhällsklasser.

Slitryor och praktryor

Tidningen Hemslöjd delar in de gamla ryorna i två sorter. Slitryor var enkla och sparsamt mönstrade bruksvävar som användes tills de var utslitna och sedan gick till lumpen. Praktryor var rikt dekorerade i ofta klara färger och visades upp för gästerna. De blev vanliga hos allmogen under 1700- och 1800-talen.

  • Luggen. Slitryorna hade längre lugg, praktryorna kortare.
  • Rätsidan. Slitryans lugg vändes in mot kroppen. Praktryans mönstrade lugg vändes utåt.
  • Luggen. Praktryornas lugg var kortare än slitryornas.
  • Märkningen. Praktryor bär ofta årtal och parets initialer, till exempel en brudrya från Offerdal i Jämtland från 1802.

Praktryorna finns kvar i museerna eftersom de sparades omsorgsfullt, medan slitryorna nöttes sönder. Den bild vi har av den gamla ryan är därför färggladare än vardagen var.

Ner på golvet

Levande kulturarv anger att ryan började användas som golvmatta först i mitten av 1800-talet. Den hängde också på väggen som bonad. Vid mitten av 1900-talet blev ryan modern i inredningen, med mönster av formgivare som Märta Måås-Fjetterström och Josef Frank.

Den finska ryijyn

I Finland heter ryan ryijy och har en egen stark tradition. Den finska förteckningen över levande kulturarv anger att det äldsta säkra belägget är från mitten av 1400-talet, då Olof Nilsson, befälhavare på Tavastehus slott, ägde en ryijy. Den finska vävsajten Punomo nämner belägg från 1450 och 1460.

Ryijyn följde med ut på sjön. Enligt den finska förteckningen var den en varm mantel på dagen och ett täcke på natten. Den tålde vatten och salt bättre än päls. Punomo skriver att den användes som båttäcke ända in på 1900-talet. Vid bröllop vigdes paret på en ryijy, som sedan blev deras täcke.

Finska handarbetets vänner grundades 1879 av Fanny Churberg och började samla in äldre mönster. Föreningen höll sin första mönstertävling 1904. Målaren Akseli Gallen-Kallela formgav ryijyn Liekki, Flamman, till Finlands paviljong på världsutställningen i Paris 1900.

Ryaboomen på 1950- och 60-talen

Efter andra världskriget fick ryan en ny roll som modern konstnärlig matta i de ljusa, sparsamt möblerade hemmen. Flera av de formgivare som präglade perioden kom från Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad, från Kasthall i Kinna och från NK:s textilavdelning.

Märta Måås-Fjetterström och Båstad

Märta Måås-Fjetterström (1873-1941) startade sin vävverkstad i Båstad 1919, enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Verkstaden väver fortfarande hennes mönster för hand. Mattor från verkstaden är signerade AB MMF, ofta följt av formgivarens initialer, som AB MMF BN för Barbro Nilsson i auktionshuset Bukowskis katalog.

Barbro Nilsson (1899-1983) var konstnärlig ledare i Båstad 1942-1970 och behärskade enligt samma lexikon både röllakans-, gobelängs- och flossateknik. Marianne Richter (1916-2010) anställdes som formgivare i Båstad 1942 och arbetade för verkstaden fram till mitten av 1970-talet. Hon är särskilt ihågkommen för sina ryor och stora väggbonader. Verkstaden anger att hennes stora bonad för FN-byggnaden i New York tillkom 1952, medan engelska Wikipedia skriver att den hängdes upp 1951.

Viola Gråsten och den långa luggen

Viola Gråsten (1910-1994) kom från Finland, där hon hade arbetat för Finska handarbetets vänner. Hon flyttade till Sverige 1944. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon berättar att hon 1945 visade en kollektion på omkring 20 ryor med ovanliga färgkombinationer som rött och rosa eller blått och grönt. Röhsska museet beskriver hennes ryor med djärva färger och lång lugg som banbrytande för tiden. Hon började i NK:s vävstuga 1945 och arbetade på NK:s textilkammare 1949-1956.

Kasthall, hemslöjden och industrin

Kasthall grundades 1889 av Ludvig Andersson i Kinna. Ingrid Dessau (1923-2000) var formgivare där 1954-1978 och tog fram tio mattor om året i fem färgställningar, vilket gav femtio varianter årligen enligt lexikonet. Hennes röllakansmattor från 1960-talet förekommer i dag på auktion.

Hemslöjdsföreningarna bidrog med egna ryor. Nordiska museet har en abstrakt rya från 1950-talet i gröna, bruna, rosa och turkosa toner, formgiven av Ethel Halvar-Andersson för Skaraborgs läns hemslöjd. Den mäter omkring 155 × 95 cm. I samma samling finns ryan Granar från 1957 av inredningsarkitekten Marianne von Münchow, vävd av Virve Kallas. Den fick guldmedalj på hantverksmässan i München samma år.

Ryan gick också att tillverka i större skala. Wahlbecks mattor i Linköping vävde ryor från 1960 till slutet av 1970-talet i 35 mönster, flera av dem av Marianne Richter, med varp av bomull, inslag av jute och lugg av ull enligt Linköpings historia. Under 1970-talet kom heltäckningsmattan och ryan fick rykte om sig att samla damm. Kasthall hade börjat väva heltäckande mattor redan 1947.

Handarbetets vänner

Handarbetets vänner grundades i Stockholm 1874 av Sophie Adlersparre för att höja kvaliteten på svensk textil och ge kvinnor en egen inkomst. Föreningens galleri har visat finska ryor i en utställning om den finska systerföreningens arbete. Vi har inte hittat någon tillförlitlig källa som beskriver hur stor del föreningen hade i den svenska ryaboomen, så den frågan lämnar vi öppen.

Så fungerar ryaknuten

Luggen i en rya består av knutar som sitter runt varptrådarna. Levande kulturarv anger att ryor oftast knyts med ghiordesknut eller sennaknut. Nationalencyklopedin kallar ghiordesknuten för symmetrisk knut eller turkbaff och sennaknuten för asymmetrisk knut. Den finska förteckningen kallar den vanliga ryijyknuten för smyrnaknut och skriver att tre till fyra trådar brukar ingå i varje knut.

Schematisk skiss av en ryaknut runt två varptrådar och en röllakansväv i tuskaftRya: knuten luggRöllakan: flatvävluggryaknutinslagVarptråd (grön), inslag (grå).Knuten ligger runt två varptrådaroch båda ändarna blir lugg.Tuskaft: inslaget går över ochunder varpen. Färgfälten mötsrunt samma varptråd, utan lugg.

Redaktionens schematiska skiss, inte skalenlig. Till vänster ligger knutarna runt två varptrådar med några inslag av grundväv mellan raderna. Till höger går ullinslaget i tuskaft över och under varpen och två färgfält möts runt samma varptråd.

Knutrader och grundväv

Mellan knutraderna vävs en grundväv som håller ihop mattan och som enligt Hemslöjdsguiden brukar vara vävd i rips, kypert eller rosengång. Luggen knyts med en dubbelvikt tråd som ger både avklippta ändar och öglor, oftast av hårt tvinnat ullgarn men ibland av trasor.

Luggens längd och täthet

Nordiska museets beskrivning av ryan Granar från 1957 ger konkreta mått. Luggen är omkring 5 cm lång och tätheten är 10 öglor per 10 cm med 1 cm mellan raderna. Varpen är av oblekt lin och luggen av tvinnat ullgarn.

Tidningen Hemslöjd pekar på en skillnad mellan gamla ryor. Slitryor fick längre lugg och skulle vara mjuka och följsamma, medan praktryor fick kortare lugg. Lång lugg ger värme och mjukhet. Kort och tät lugg håller mönstret skarpt.

Röllakan: den nordiska flatväven

Röllakan eller rölakan är en flatväv utan lugg. Nationalencyklopedin skriver röllakan och beskriver en folklig vävteknik med oftast geometriska mönster, där inslagen läggs i avsnitt över varpen. Barnebys och Hemslöjdsguiden använder formen rölakan. Båda stavningarna används i dag.

Namnet kommer enligt Nationalencyklopedin från fornsvenskans ryglakan eller röglakan, som i sin tur kommer från medellågtyskans ruggelaken, ungefär ryggkläde. Det var en väv som hängde mellan väggen och ryggen på den som satt på bänken.

Tekniken

  • Bindningen. Röllakan vävs i tuskaft, den enklaste bindningen, där inslaget går över och under varannan varptråd.
  • Materialet. Traditionellt används lin i varpen och ull i inslaget.
  • Färgbytena. Där två färger möts vänder inslagen runt varandra eller runt samma varptråd. Barnebys kallar det dubbelslingning, som ger ett karaktäristiskt mönster på baksidan.
  • Sidorna. Nationalencyklopedin skriver att väven kan bli liksidig eller oliksidig beroende på hur skarvarna görs.
  • Mönstren. Stjärnor, rosor, oktagoner, fåglar, liljor och timglas återkommer i de äldre vävarna.

Från Skåne till Båstad och Kinna

Tekniken är känd i Sverige sedan vikingatiden enligt Barnebys och tidskriften Kurbits. Den var vanligast i Skåne men förekom i hela södra Sverige och sporadiskt längre norrut. Förr vävdes kuddar, åkdynor, täcken och mattor i röllakan. I dag används tekniken nästan bara till mattor.

Märta Måås-Fjetterström använde röllakan i många av sina mattor. Barbro Nilsson rörde sig enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon från de strama röllakanskompositionerna mot friare gobelängmönster. Kasthall väver fortfarande mattor i Kinna.

Rya, röllakan, trasmatta och tuftat

Mattorna ser olika ut på golvet men skillnaden syns tydligast på baksidan. Välj en typ i flikarna.

Mattyp

Rya: knuten lugg, oftast av ull, runt varptrådar i en bottenväv. Luggen kan vara flera centimeter lång. På baksidan syns knutraderna och mönstret går att läsa spegelvänt. Passar i vardagsrum och sovrum där man går barfota.

Röllakan: flatväv i tuskaft utan lugg, traditionellt med linvarp och ullinslag. Mönstret är ofta geometriskt och syns även på baksidan. Tunn och slitstark, lätt att dammsuga och bra under matbord.

Trasmatta: flatväv där inslaget består av tygremsor från gamla textilier. Traditionen växte under första hälften av 1800-talet och spreds över hela Sverige från 1850. Tålig och lätt att tvätta.

Tuftad: garnet skjuts in i en uppspänd stomväv med en tuftpistol i stället för att knytas. Baksidan döljs oftast av ett fastlimmat tyg av latex eller kanvas. Kan se ut som en rya på framsidan.

Flikarna bygger på Levande kulturarv, Nationalencyklopedin, Barnebys och Mattkompaniets beskrivning av hur olika mattor ser ut på baksidan. Kasthall beskriver handtuftning som att garnet skjuts in i en uppspänd väv.

Typ Lugg Konstruktion Baksidan
Rya Lång Knutar i bottenväv Synliga knutrader
Flossa Kort till lång Samlingsord för luggväv Knutrader
Röllakan Ingen Tuskaft, inslag i fält Mönstret syns
Trasmatta Ingen Tygremsor som inslag Samma som framsidan
Tuftad Valfri Garn skjutet i stomväv Limmat tyg eller latex

Sköta och tvätta en rya

En ullrya mår bäst av att dammsugas ofta och tvättas sällan. Kilands rekommenderar att en ullmatta dammsugs minst en gång i veckan med ett slätt munstycke utan roterande borste, som annars sliter på fibrerna. Vänd mattan några gånger om året så att slitage och sol fördelas jämnt.

  • Dammsugning. Släta munstycket, gärna i luggens riktning. Lång lugg kan behöva kammas upp efteråt.
  • Skaka ur. Mindre ryor kan skakas eller piskas utomhus med rätsidan nedåt så att gruset faller ur.
  • Fläckar. Torka upp spill direkt. Arbeta från fläckens kant in mot mitten med ljummet vatten och vid behov ett pH-neutralt ullschampo.
  • Tvätt. Kilands avråder från att tvätta ullmattor i onödan och räknar med 3-5 procents krympning vid professionell tvätt.

Tvätta ryan i snö

Tidningen Hemslöjd rekommenderar snötvätt för ullmattor, både knutna mattor och röllakan. Vänta tills det är minst tio minusgrader och snön är kall och torr. Häng ut mattan en timme så att den blir kall innan du lägger den i snön. Borsta in snö åt båda hållen med en kvast av naturborst, vänd mattan och upprepa. Borsta bort snön och låt mattan torka på en ställning över natten.

Källorna är inte överens. Mattföretaget Trendcarpet avråder från snötvätt för ryamattor och föreslår i stället fläcktvätt eller maskintvätt på ullprogram. Deras råd gäller i första hand deras egna, ofta syntetiska mattor. För en gammal handknuten ullrya är Hemslöjds försiktiga snömetod det skonsammare alternativet.

Förvaring och mal

Riksantikvarieämbetet beskriver klädesmalens larver som upp till 12 mm långa, vita med brunt huvud. De äter ull, päls och fjäder och lämnar oregelbundna hål och spunna silkesrör i textilen. Förvara ryan ren och torr i en tät förpackning och titta till den regelbundet.

Gammal rya på loppis

En äldre rya kan vara ett kulturarv eller ett slitet 70-talsexemplar. Vänd på den innan du bestämmer dig. Punkterna nedan bygger på museernas beskrivningar och på hur auktionshusen katalogiserar signerade mattor.

Checklistan räknar hur många punkter du har kontrollerat. Inget sparas.

punkter kontrollerade

Så läser du av åldern

  • Invävt årtal. Praktryor från 1700- och 1800-talen bär ofta årtal och initialer. Det är det säkraste tecknet på ålder.
  • Verkstadens signatur. AB MMF står för Märta Måås-Fjetterströms verkstad. Hemslöjdsryor kan vara signerade med formgivarens och föreningens initialer, som EHA och SLH på Nordiska museets rya från 1950-talet.
  • Material i bottenväven. Wahlbecks ryor från 1960- och 70-talen har varp av bomull och inslag av jute. Äldre handvävda ryor har ofta varp av lin.
  • Mönstret. Abstrakta mönster i starka färger kan peka mot 1950- och 60-talen. Rosor, stjärnor och livsträd i blockmönster hör till den äldre folkliga traditionen.

Är du osäker kan du jämföra med föremål i DigitaltMuseum, där Nordiska museet och flera länsmuseer har publicerat ryor med mått, material och datering.

Knyta en egen rya

Det enklaste sättet att göra en egen rya är att knyta luggen på en färdig ryabotten. Du behöver ryabotten eller stramalj, ryagarn av ull, en trubbig nål med stort öga och en kavel. Textil och tips beskriver en kavel på omkring 2 cm, där kavelns bredd bestämmer luggens längd.

  • Börja nertill. Arbeta från nedre vänstra hörnet och knyt rad för rad uppåt.
  • Linda runt kaveln. Garnet läggs runt kaveln mellan knutarna så att öglorna blir lika långa.
  • Klipp öglorna. När en rad är klar klipper du upp öglorna längs kaveln.
  • Flera trådar. Två till tre trådar i varje knut är vanligt beroende på garnets grovlek.
  • Flera nålar. Byter mönstret färg ofta kan du ha en nål trädd för varje färg.

Hur många knutar blir det? Välj storlek nedan.

Storlek

En sittdyna eller kudde på 40 × 40 cm kräver omkring 1 120 knutar med glesare täthet och 1 600 knutar med den täta.

En liten matta på 60 × 90 cm kräver omkring 3 780 knutar med glesare täthet och 5 400 knutar med den täta.

En hallmatta på 80 × 150 cm kräver omkring 8 400 knutar med glesare täthet och 12 000 knutar med den täta.

En matta på 140 × 200 cm kräver omkring 19 600 knutar med glesare täthet och 28 000 knutar med den täta.

En stor matta på 170 × 240 cm kräver omkring 28 560 knutar med glesare täthet och 40 800 knutar med den täta.

Räknaren är redaktionens beräkning. Den glesare tätheten, 10 knutar per 10 cm i bredd och 7 rader per 10 cm i höjd, kommer från Textil och tips. Den täta, 10 knutar per 10 cm och 1 cm mellan raderna, motsvarar Nordiska museets rya Granar. Hur lång tid det tar beror på vana, garn och mönster, så börja gärna med en kudde.

Ryaknytning är ett tålamodsarbete som går att göra i korta pass. Textil och tips beskriver också hur man knyter med en hand, vilket gör tekniken tillgänglig för fler. Vill du väva ryan i vävstol i stället erbjuder flera hemslöjdsföreningar och folkhögskolor kurser i rya och flossa.

Källor

Vanliga frågor om ryamatta

Vad är skillnaden mellan rya och röllakan?

En rya har knuten lugg som ofta är flera centimeter lång. Röllakan är en flatväv i tuskaft utan lugg, traditionellt med linvarp och ullinslag.

Hur gammal är ryan som tradition?

Ryor från 1000-talet har hittats i Danmark. I Sverige och Finland finns skriftliga belägg från 1400-talet.

Varför låg ryan med luggen nedåt?

Ryan var från början ett sängtäcke. Luggen vändes in mot kroppen för att hålla värmen. Först praktryorna vände den mönstrade sidan utåt.

Kan man tvätta en ryamatta i snö?

Tidningen Hemslöjd rekommenderar snötvätt för ullmattor vid minst tio minusgrader och torr snö. Trendcarpet avråder från metoden för sina ryamattor, så kontrollera materialet först.

Hur ser man om en rya är handknuten?

Vänd på den. En handknuten rya har synliga knutrader på baksidan, medan en tuftad matta oftast har ett fastlimmat tyg eller latex.

Stavas det rölakan eller röllakan?

Båda formerna används. Nationalencyklopedin skriver röllakan, medan Hemslöjdsguiden och Barnebys skriver rölakan.

Samtalet fortsätter här.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *