Art deco: stilens historia, kännetecken och inredning i dag

Art deco är 1920- och 1930-talens stil för lyx och modernitet. Den fick sitt namn av den stora utställningen för dekorativ konst i Paris 1925, men själva ordet art deco kom i tryck först 1966. Solfjädrar, sicksack, trappsteg, mässing och blank lack är det du känner igen den på.
Här får du stilens historia från Paris till New York, mönstren och materialen, skillnaden mot jugend, Swedish Grace och funkis och exempel på art deco i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors. Andra halvan av sidan visar hur du inreder med art deco i dag, rum för rum, vilka misstag som är vanligast och en checklista att bocka av.
Art deco i korthet
- Stilen visades i stor skala på Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes i Paris 1925.
- Under sin samtid kallades den style moderne. Ordet art deco trycktes första gången 1966.
- Bevis Hilliers bok Art Deco of the 20s and 30s från 1968 gjorde begreppet etablerat.
- Typiska motiv är solfjäder, sicksack, chevron, steg och strålar i symmetriska kompositioner.
- Den svenska 1920-talsklassicismen, Swedish Grace, beskrivs ofta som en nordisk variant av art deco.
- Kända formgivare är Émile-Jacques Ruhlmann, Eileen Gray, René Lalique och Cassandre.
Innehåll
Vad är art deco?
Art deco är en stil inom arkitektur, möbler, konsthantverk, grafik och mode som växte fram i Frankrike under 1910- och 1920-talen. Britannica beskriver den som enkla och rena former, ofta strömlinjeformade, med ornament som är geometriska eller stiliserade och med ovanligt varierade material. Stilen spreds snabbt till resten av Europa och blev stor i USA under 1930-talet.
Namnet är en förkortning av franskans arts décoratifs, dekorativ konst. Victoria and Albert Museum i London kallar art deco ett lapptäcke av olika stilar, källor och influenser snarare än en sammanhållen rörelse. Det förklarar varför samma epok kan ge både en lackerad byrå i ebenholts och en skyskrapa i rostfritt stål. Gemensamt är viljan att vara modern och samtidigt lyxig.
Källorna drar gränserna lite olika. Stockholms läns museum och Stiliga Hem anger 1920-1939 för art deco, medan danska Lex skriver cirka 1910-1940. Skillnaden beror mest på om man räknar med förstadiet före första världskriget.
Från Paris 1925 till namnet 1966
Förstadiet syns redan före kriget. Engelska Wikipedia räknar Théâtre des Champs-Élysées i Paris, byggd 1910-1913, som den första stora art deco-byggnaden. Utställningen som gav stilen dess namn föreslogs 1911, godkändes 1912 och planerades till 1915. Första världskriget sköt upp den i tio år.
Tidslinjen är inte skalenlig. Mellan 1935 och 1966 hoppar den över tre decennier, då stilen var omodern och saknade eget namn.
Parisutställningen 1925
Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes öppnade den 28 april 1925. Omkring 15 000 utställare från tjugo länder deltog enligt både Wikipedia och Art Deco Society i Storbritannien. Båda anger 16 miljoner besökare. Om slutdatumet är de oense. Wikipedia skriver att utställningen skulle stänga den 25 oktober men förlängdes till den 8 november, medan Art Deco Society anger april till oktober.
Reglerna var stränga. Allt som visades skulle vara nytt och fick inte kopiera historiska stilar, enligt JSTOR Daily. Tyskland var inte inbjudet och därför saknades Bauhaus. USA tackade nej.
Två av paviljongerna visar spännvidden. Émile-Jacques Ruhlmann visade Hôtel du Collectionneur, hela rum med lyxmöbler. Le Corbusier byggde L’Esprit Nouveau i betong, stål och glas med massproducerade möbler. Sveriges paviljong ritades av Carl Bergsten och beskrivs av Wikipedia som en deco-version av klassicismen.
Tutankhamon, jazz och skyskrapor
Victoria and Albert Museum pekar ut utgrävningen av Tutankhamons grav 1922 som en stark impuls. Lotusblommor, skarabéer, hieroglyfer, pyloner och pyramider dök upp på allt från smycken till biografsalonger. Kubism, futurism, De Stijl och konstruktivism bidrog med geometrin. Konst från Afrika och Östasien gav motiv och material.
I USA blev stilen arkitektur i stor skala. Chrysler Building i New York, ritad av William Van Alen, byggdes 1928-1930 och har en spira i rostfritt stål med solfjädersmönster. Under 1930-talet kom en slätare variant, streamline moderne, med rundade former och blanka, polerade ytor.
Nedgång och återkomst
Efter börskraschen 1929 gick det utför. V&A skriver att stilen hånades i mitten av 1930-talet och möttes av stark fientlighet när andra världskriget bröt ut. Wikipedia anger att den förlorade sin ställning till modernismen först efter kriget. Lex nämner världsutställningen i New York 1939 som stilens andra höjdpunkt.
Namnet kom långt efteråt. Under sin samtid hette stilen style moderne eller 1925-stilen. Enligt Wikipedia, New York Public Library och JSTOR Daily förekom ordet art deco i tryck första gången 1966, i titeln på utställningen Les Années 25 på Musée des Arts Décoratifs i Paris. Samma år skrev Hilary Gelson om stilen i The Times.
Den brittiske konsthistorikern Bevis Hillier, född 1940, gjorde ordet till det etablerade. Hans bok Art Deco of the 20s and 30s kom ut på Studio Vista 1968. Engelska Wikipedia skriver att Hilliers användning av termen blev definitiv. Tre år senare, 1971, gjorde han en stor utställning på Minneapolis Institute of Arts. Hillier myntade inte ordet, men han gjorde det känt.
Så känner du igen art deco
Stockholms läns museum sammanfattar stilen med starka färger, djärva geometriska former och påkostad ornamentik i symmetriska, rätlinjiga mönster. Motiven är sfärer, rektanglar, trianglar, sicksack och strålar. Engelska Wikipedia lägger till solfjäder, chevron, trappsteg och stiliserade blommor.
Redaktionens förenklade exempel på tre grundmönster. Solfjädern syns bland annat i Chrysler Buildings spira. Mönstren upprepas ofta i band eller speglas kring en mittaxel.
- Geometri. Raka linjer, cirkelsegment och trianglar i stället för jugendens slingrande växter.
- Symmetri. En tydlig mittaxel i fasader, möbler och mönster.
- Solfjäder och strålar. Motivet liknar en uppgående sol, som i spiran på Chrysler Building.
- Sicksack och chevron. Brutna linjer som ger rytm och rörelse.
- Steg. Trappande former som påminner om zikkurater och pyramider, i fasader och möbler.
- Stiliserad natur. Blommor och växter ritade med förenklade, nästan grafiska linjer.
Material
Art deco blandade dyrt och nytt. Ruhlmann använde ebenholts och rosenträ, hajskinn som klädsel och elfenben i handtag och inläggningar, enligt Wikipedia. Eileen Gray arbetade med japansk lack. Samtidigt nämner Stockholms läns museum aluminium, rostfritt stål, bakelit, krom, plast, glasmålningar och lackerade ytor. Glas var viktigt för René Lalique och speglar för hela epoken.
För inredning i dag betyder det mässing, krom, blank lack, mörka träslag, speglar, glas och sammet. Det är de material som gör att ett rum ser ut som art deco och inte bara geometriskt.
Art deco, jugend, Swedish Grace och funkis
Stilarna ligger nära varandra i tid och blandas ofta ihop. Klicka på en flik för att se hur de skiljer sig åt.
Tid: 1920-1939 enligt Stockholms läns museum, cirka 1910-1940 enligt Lex. Linjer: raka, geometriska och symmetriska. Motiv: solfjäder, sicksack, steg och strålar. Material: mässing, krom, lack, ebenholts, speglar och sammet. Känsla: lyx, glamour och fart.
Tid: 1890-1910 enligt Stockholms läns museum, 1890-1917 enligt Stiliga Hem. Linjer: böljande, organiska och asymmetriska. Motiv: växter, blommor, insekter och kvinnoansikten. Material: smide, glas, trä och kakel. Känsla: natur och hantverk.
Tid: i huvudsak 1920-talet fram till Stockholmsutställningen 1930. Linjer: klassiska proportioner i lätt och förenklad form. Motiv: kolonner, pilastrar och antika figurer i relief eller gravyr. Material: marmor, fina träslag, tenn och graverat glas. Känsla: sval, elegant och balanserad.
Tid: 1930-talet, med Stockholmsutställningen 1930 som startpunkt. Linjer: släta ytor utan ornament. Motiv: inga, formen följer funktionen. Material: stål, glas, betong och ljusa ytor. Känsla: ljus, luft och vardag.
Flikarna är redaktionens sammanställning av Stockholms läns museum, Stiliga Hem, Lex och Konserthuset i Stockholm. Årtalen är ungefärliga, eftersom stilarna gled in i varandra.
Art deco mot jugend
Jugend och art deco förväxlas ofta, kanske för att engelskans art nouveau och art deco låter lika. Skillnaden syns i linjen. Jugend böljar som en växt och är ofta asymmetrisk. Art deco är rätlinjig, symmetrisk och geometrisk. René Lalique visar övergången: han gjorde jugendsmycken med trollsländor och orkidéer runt sekelskiftet och art deco-glas på 1920-talet.
Art deco mot modernism och funkis
Modernismen och art deco uppstod samtidigt men ville olika saker. Stockholms läns museum beskriver art decons lyx som en medveten kontrast mot Bauhaus avskalade funktionalism. Le Corbusiers paviljong i Paris 1925 var modernismens svar: massproduktion i stället för hantverk. I Sverige tog funktionalismen över efter Stockholmsutställningen 1930.
Art deco i Norden
I Norden kom stilen i en stramare form. Utländska trender kom ofta senare till Sverige och anpassades till svensk smak, skriver svenska Wikipedia om arkitekturen i Stockholm. Resultatet blev en blandning av klassicism och art deco.
Swedish Grace i Stockholm
Den svenska 1920-talsklassicismen, ofta kallad Swedish Grace, betraktas ofta som en nordisk variant av art deco. Så skriver både Konserthuset i Stockholm och Stockholms läns museum, som tillägger att gränsen mellan stilarna ofta har suddats ut. Konserthuset betonar enklare former och större fokus på material, proportion och hantverk.
- Stockholms stadshus. Ragnar Östbergs byggnad invigdes 1923.
- Konserthuset. Ivar Tengbom ritade huset vid Hötorget. Ritningsarbetet började 1920 och huset byggdes 1924-1926. Det har blå puts och en kolonnrad.
- Stadsbiblioteket. Gunnar Asplund började rita 1918 och biblioteket byggdes 1924-1928.
Sveriges paviljong i Paris 1925 visade den svenska tolkningen: klassisk, men förenklad. Edward Hald på Orrefors fick Grand Prix på samma utställning.
Stærekassen i Köpenhamn
Det tydligaste danska exemplet enligt Lex är Det Kongelige Teaters Nye Scene, kallad Stærekassen, vid Kongens Nytorv. Holger Jacobsen vann arkitekttävlingen och huset byggdes 1929-1931. Interiören är art deco, utförd av tidens ledande danska konstnärer. Einar Utzon-Frank gjorde bronsrelieferna på fasaden, med Apollon och musor mot torget. Ejnar Nielsens stora mosaik i valvet under scentornet består av tre miljoner glasbitar från Venedig. Huset blev byggnadsminne 1995 och salongen har 775 platser.
Hotel Torni i Helsingfors
I Helsingfors ritade Valter och Bertel Jung Hotel Torni på Yrjönkatu 26. Hotellet blev klart 1931 och var med 14 våningar då Finlands högsta hus. Fasaden är försiktigt modernistisk. Interiören i art deco beskrivs av Finnish Architecture som ovanlig för Finland.
Formgivarna bakom stilen
Art deco var i hög grad fransk. Lex lyfter fram Ruhlmann, Lalique och silversmeden Jean Puiforcat som de ledande namnen. Här är de formgivare som oftast nämns.
- Émile-Jacques Ruhlmann (1879-1933). Fransk möbelformgivare som slog igenom med Hôtel du Collectionneur i Paris 1925. En enda möbel kunde ta åtta månader att tillverka. Hans ritkontor hade 25 arkitekter och formgivare, men alla idéer var hans egna.
- Eileen Gray (1878-1976). Irländsk formgivare som lärde sig lackarbete av japanen Seizo Sugawara och öppnade en lackverkstad med honom 1910. Butiken Jean Désert i Paris öppnade 1922. Huset E-1027 vid Roquebrune-Cap-Martin byggdes 1926-1929.
- René Lalique (1860-1945). Började som juvelerare i jugendstil och blev på 1920-talet stilens store glaskonstnär, med parfymflaskor, kylarfigurer till bilar och glasarbeten till oceanångaren Normandie.
- Cassandre (1901-1968). Affischkonstnär som fick första pris på utställningen 1925. Kända affischer är Étoile du Nord från 1927 och Normandie från 1935. Han ritade typsnitten Bifur 1929 och Peignot 1937.
- William Van Alen. Arkitekten bakom Chrysler Building, färdig 1930, stilens mest kända skyskrapa.
I Norden var bilden en annan. Där räknas konsthantverket från 1920-talet oftare till Swedish Grace än till art deco.
Så inreder du med art deco i dag
Ett art deco-hem behöver inte vara ett museum. Välj två eller tre starka inslag och låt resten vara lugnt. Råden nedan är redaktionens och bygger på stilens kännetecken ovan.
Färger
Mörka, mättade kulörer ger djup. Smaragdgrönt, midnattsblått, petrol, vinrött och svart fungerar som bas, med guld och mässing som accent. Vill du ha det ljusare passar elfenbensvitt, sand och puder, gärna med en svart eller grön detalj. Håll paletten till tre eller fyra färger så att mönstren får plats.
Vardagsrummet
Börja med soffan. En rundad sammetssoffa eller en fåtölj med skalform i grönt, blått eller rostrött sätter tonen. Komplettera med ett soffbord i glas och mässing, en spegel med solfjäder- eller stegform och en matta med geometriskt mönster. Tavlor med affischer i Cassandres anda ger grafik utan att rummet blir överlastat.
Sovrummet
En hög sänggavel i sammet med vertikala ränder, sänglampor med opalglas och sängbord i mörk lack räcker långt. Välj sängkläder i en färg och lägg mönstret i en kudde eller en pläd.
Hallen och badrummet
Hallen tål dramatik eftersom man bara passerar. En rund spegel, en vägglampa i mässing och ett golv eller en matta i svartvitt schackrutemönster ger direkt en art deco-känsla. I badrummet passar svartvitt kakel, detaljer i krom eller mässing och en spegel med facettslipad kant.
Köket och matplatsen
Byt handtag till mässing, sätt en pendellampa i glas och metall över bordet och välj stolar med rundade ryggar. Ett stänkskydd med fiskbens- eller solfjädersmönster är ett enkelt sätt att få in geometrin.
Belysning
Ljuset är en stor del av stilen. Leta efter plafonder med trappade glasskivor, vägglampor formade som solfjädrar och bordslampor med opalglas och fot i mässing eller krom. Riktade spotlights passar sämre än mjukt, reflekterat ljus.
Textil och mönster
Sammet, siden och mohair i möbler och kuddar. Mönster med solfjädrar, sicksack eller stegformer i mattor, tapeter och kuddfodral. Ett mönster per yta räcker: tapet eller matta, sällan båda. Släta ytor emellan låter mönstren synas.
Vanliga misstag
- För mycket guld. Mässing överallt gör rummet platt. Låt mörka ytor och blank lack bära lyxen.
- Jugend i stället för art deco. Slingrande växtornament hör till jugend. Art deco är rak och geometrisk.
- Bara nya kopior. En äkta lampa, spegel eller stol från 1920- eller 1930-talet ger tyngd åt resten. Begagnade möbler finns ofta på auktioner.
- Ingen symmetri. Två lampor, två fåtöljer eller en spegel mitt över byrån ger den ordning som stilen bygger på.
- För många mönster. Geometriska mönster som krockar tar ut varandra. Välj en huvudform.
- Glömd belysning. Ett art deco-rum med ett enda kallt takljus förlorar glansen. Blanka ytor behöver flera ljuskällor.
Checklista för ett art deco-rum
Bocka av det som finns i rummet. Räkningen längst ned visar hur många punkter som är ifyllda. Inget sparas.
Källor
- Wikipedia: Art Deco
- Wikipedia: International Exhibition of Modern Decorative and Industrial Arts
- Art Deco Society: L’Exposition Internationale des Arts Décoratifs 1925
- JSTOR Daily: Art Deco, 100 years since the Paris exhibition
- New York Public Library: Art Deco, Style with a Timeless Appeal
- Victoria and Albert Museum: An introduction to Art Deco
- Britannica: Art Deco
- Wikipedia: Art Deco of the 20s and 30s
- Wikipedia: Bevis Hillier
- Stockholms läns museum: 1920-1939 Art déco
- Stockholms läns museum: Arkitekturstilar
- Stiliga Hem: Skillnaden mellan art deco och art nouveau
- Wikipedia: Arkitektur i Stockholm
- Konserthuset Stockholm: Swedish Grace
- Lex: art déco
- Lex: Stærekassen
- Wikipedia: Stærekassen
- Finnish Architecture: Hotel Torni
- Wikipedia: Émile-Jacques Ruhlmann
- Wikipedia: Eileen Gray
- Wikipedia: René Lalique
- Wikipedia: Cassandre
- Orrefors Museum: Edward Hald
Vanliga frågor om art deco
Vad betyder art deco?
Art deco är en förkortning av franskans arts décoratifs, dekorativ konst. Namnet syftar på Parisutställningen för dekorativ konst 1925.
Vem myntade begreppet art deco?
Ordet trycktes första gången 1966 i titeln på utställningen Les Années 25 i Paris. Bevis Hilliers bok från 1968 gjorde det allmänt använt.
Vilka år räknas som art deco?
Oftast 1920-1939, enligt bland andra Stockholms läns museum. Danska Lex anger cirka 1910-1940.
Vad är skillnaden mellan art deco och jugend?
Jugend har böljande, organiska och ofta asymmetriska former inspirerade av naturen. Art deco är geometrisk, rätlinjig och symmetrisk.
Är Swedish Grace samma sak som art deco?
Inte exakt. Swedish Grace är den svenska 1920-talsklassicismen, som ofta beskrivs som en nordisk variant av art deco med enklare former.
Vilka färger passar till art deco-inredning?
Mörka, mättade färger som smaragdgrönt, midnattsblått och svart med guld eller mässing som accent. En ljusare variant bygger på elfenbensvitt och sand med svarta detaljer.




Samtalet fortsätter här.