Sutteränghus: vad det är, historia, fukt, radon och att bo i sluttning

Ett sutteränghus ligger i en sluttning, med den nedre våningen delvis under mark på ena sidan och i marknivå på den andra. Hustypen var modern på 1960- och 1970-talen och gör det möjligt att bygga på tomter som annars vore svåra, men den väggen som står mot jorden kräver omsorg om fukt och radon.

Här går vi igenom vad ett sutteränghus är och hur ordet stavas, när hustypen var populär och hur den byggdes. Du får också veta hur du undviker fukt och radon, vilka för- och nackdelar hustypen har och vad du ska kontrollera när du köper ett begagnat hus i suterräng.

Vad är ett sutteränghus?

Ordkollen definierar ett suterränghus som ett hus som ligger i en sluttning, med en våning delvis under marknivå. Ordet kommer från franskans sous terrain, som betyder under jorden.

I bygglovssammanhang används ordet sluttningsvåning eller suterrängvåning. Ett handläggarstöd från Västra Götalands byggsamverkan beskriver det som en våning där golvet utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över marken omkring.

Skillnaden mot en källare är viktig i detaljplanen. Enligt plan- och byggförordningen räknas en källare som våning bara om golvet i våningen ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå intill huset. Kommunerna tolkar begreppet suterrängvåning olika, så fråga alltid bygglovshandläggaren.

Sutteräng eller suterräng?

Enligt Ordkollen är både suterräng och souterräng korrekta. Stavningen sutteräng, med två t, används ändå av många husföretag och är den som många söker på.

Svenska Akademiens ordlista har uppslagsordet souterrängvåning. På den här sidan använder vi sutteränghus i rubriken eftersom det är så de flesta skriver. I löptexten använder vi suterräng.

Historia

På 1960-talet var enplanshus utan källare den vanligaste villatypen, men på sluttningstomter var suterränghus vanliga. Stadshem beskriver hur våningsplanen ofta var förskjutna i höjdled med en halvtrappa mellan planen.

Suterränghus räknades som moderna på 1970-talet. Byggahus beskriver hur den nedre våningen passade för garage och hobbyrum. Husen hade ofta sadeltak, tegelfasad och målad panel på gavlarna. Entrén kunde ligga i övre eller nedre plan beroende på hur tomten lutade.

Det amerikanska split level-huset, som spreds i förorterna efter andra världskriget, är en släkting men inte samma sak. Där är det förskjutningen mellan våningarna som är poängen, inte sluttningen.

Fukt och dränering

Boverket skriver att ytvatten kan öka fukttransporten genom källarväggar och ge mikrobiella skador på organiskt material. Risken ökar med stora höjdskillnader och fel lutning på marken, vilket är vanligt i en sluttning.

Väggens utsida, inklusive fyllningen mot den, ska stoppa både diffusion och kapillär transport av fukt. Kontrollera dräneringsrör och dagvattenledningar regelbundet, råder Boverket. Dittbygg rekommenderar en avskärande dränering ovanför huset i sluttningen och en dränering vid grunden.

Isoleringen ska sitta på utsidan. Isover skriver att det bästa sättet att tilläggsisolera en källarvägg är utvändigt, eftersom väggen då hålls varm och torr. Invändig isolering fungerar bara om väggen är torr och ska göras utan plastfolie. Vi i Villa räknar invändigt isolerade källarväggar till riskkonstruktionerna.

Många hus från 1960- och 1970-talen har också isolering ovanpå betongplattan, vilket enligt Byggahus kan ge fukt och lukt. Om ett material saknar dokumenterat kritiskt fukttillstånd gäller en relativ fuktighet på 75 procent i Boverkets byggregler.

Radon

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader, skriver SGU. Det finns alltid tillräckligt med radongas i marken för att ge radonhalter inomhus om huset är otätt mot marken. Mycket höga halter har uppmätts i hus på grusåsar.

Referensnivån för radon i befintliga bostäder är 200 Bq/m³. Samma värde är gränsvärde för nya byggnader enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett sutteränghus har en större väggyta mot marken än ett vanligt hus, så det är extra viktigt att mäta.

Villaägarna testade att koppla en fläkt till dräneringen i ett källarhus nära Stockholm och sänkte radonhalten från omkring 260 till omkring 90 Bq/m³. Boverket varnade samtidigt för risken för frost i dräneringen.

För- och nackdelar

Fördelarna och nackdelarna kommer från Bygg.se. Myresjöhus pekar på att ljuset är begränsat i den del av huset som ligger mot marken.

Bygga i sluttning

Dittbygg råder att börja med en geoteknisk undersökning, som visar om det behövs sprängning eller pålning. Om det ska sprängas ska grannarnas hus besiktigas först. Höjdberäkningar på sluttande tomter är en vanlig orsak till problem med bygglovet.

Tillgängligheten är en särskild utmaning. Enligt Alingsås Huspaket kräver byggreglerna att entréplanet i ett nytt hus har ett tillgängligt sovrum, badrum och plats för tvätt. Yta på en annan våning kan räknas med om den är lätt att nå, till exempel om bilen parkeras i suterrängvåningen.

Köpa ett begagnat sutteränghus

Många hus i suterräng byggdes på 1960- och 1970-talen. Kontrollera de vanliga riskkonstruktionerna från den tiden och be om dokumentation av dränering och radonmätning.

• Källarväggen. Är den isolerad på insidan? Finns det lukt eller fläckar?
• Dräneringen. När byttes den senast? Finns det en avskärande dränering ovanför huset?
• Plattan. Ligger isoleringen ovanpå betongen?
• Radon. Finns en mätning och vad visade den?
• Marken. Lutar marken bort från huset runt om?

Checklista för sutteränghus

Bocka av det som stämmer. Räkningen längst ned visar hur många punkter som är uppfyllda. Inget sparas.

Källor

• Ordkollen: Suterräng eller souterräng
• Wikipedia: Souterrain
• SAOL: Souterrängvåning
• VG byggsamverkan: Riktlinjer byggnadshöjd och våning
• Plan- och byggförordningen (2011:338)
• Stadshem: 1960-talets radhus och villor
• Byggahus: 1970-talshusens arkitektur
• Byggahus: 60-talshus
• Wikipedia: Split-level home
• Boverket: Fuktinträngning i källarvägg
• Boverket: BFS 2024:8
• Dittbygg: Hus på sluttande tomt
• Isover: Isolera källarvägg
• Vi i Villa: Stora fuktskolan
• SGU: Markradon
• Strålsäkerhetsmyndigheten: Referensnivå och gränsvärden för radon
• Villaägarna: Sänk radonhalten via dräneringen
• Bygg.se: Sluttningshus
• Myresjöhus: Sutteränghus
• Alingsås Huspaket: Tillgänglighetskrav

Vanliga frågor om sutteränghus

Vad betyder sutteräng?

Att en våning ligger delvis under marknivå i en sluttning. Ordet kommer från franskans sous terrain, under jorden.

Hur stavas sutteränghus?

Ordkollen godkänner suterräng och souterräng. Stavningen sutteräng med två t är vanlig men avviker från ordböckerna.

Hur undviker man fukt i ett sutteränghus?

Med fungerande dränering, mark som lutar bort från huset och isolering på utsidan av väggen mot jorden.

Är det mer radon i ett sutteränghus?

Huset har mer vägg mot marken och radon kommer oftast från marken. Mät radon och håll halten under 200 Bq/m³.

När byggdes sutteränghus?

Hustypen var vanlig på sluttningstomter på 1960-talet och räknades som modern på 1970-talet.

Räknas suterrängvåningen som en våning?

Det beror på höjden över marken och kommunens tolkning. En källare räknas som våning om golvet ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå.